Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1844, sida 2

RKammarkollegu råtughet att bestämma markega priserna, blef äfvenledes remitterad. W — I Lördagens förmiddagsplenum hos Riddäme skapet och Adeln förekommo följande motionem d H. E. Gietve Gustaf Löwenhjelm föreslog, civila embetsmän måtte förordnas att hafva th syn öfver fångarne å fästningar och kommend-. ternas befattning med dessa fängelsers inre fl hållanden upphöra, Hr Lefren: om upphäfsvande af de 8s af banll reglementet, som föreskrifva, att inskränkningg; lånerörelsen är den utvåg, som i sista hand skå vidtagas för upprätthållandet af myntvärdet, A sökte motionären adagalägga omöjligheten sköta banken rätt, så långe styrelsen är bu den af denna föreskrift, som är så helt och h let stridande mot alla reglor för en rätt bank relse. Hr Dackwardt, M. G., angående befrielse fi hela eller en del af grundränta för sådane ska lagde mjöloch sägqvarnar, vattenverk, m. hvilka, i anseende till större odlingsföretag, n läggas eller förändras. Samme ledamot: motion om nedsättandet af kommitte till granskning och ordnande af de skonomiska författningarne m. m. samt ytterlig om vissa rättelser i roteringsverket vid Jönköpi: och Kronobergs regementen. Friherre Alströmer J,, om räntans förhöjning 4 procent å de 100.000 d. specie, hvilka af fråf: kommerserådet Sahlgren år 1774 deponerades Rikets Ständers bank till fond för ett barnhun Ostads säteri i Elfsborgs län, Motionen undRS af landshöfdingarne Sandelbjelm och g ve Patrik Lewenhaupt. II. E. grefve G. Löwenhjelm väckte äfren dj. motion, att staten mätte inköpa, mot en sum af 50,000 R:dr Banko, framlidne amiral ( staf af Klints nyttiga och väl utarbetade sjök teverk. Gr Roos af IIjelmsåäter. Niclas Torsten, om r.e tans srigifvande: målade det inre af procenteri mörka sida, och anförde exempel, der ända 60 procent mäst till procentar-kommissionärer läggas. Grefve Sandels S. A., att ett genealogiskt ref ster mätte upprättas, hvilket för alla lefrande Riddarhuset introducerade ätter visade hufvi männen eller eljest berättigade, att utgifra fi makt. Eftermiddagens plenum. Ur of Rohsahm A., hade ett skriftligt anförs Å om penningetillgången i landet och färesl att riksgäldskontoret måtte bemyndigas, att n 4 procents ränta utgifva statsobligationer å II 1500 och 1,000 R:dr B:ko på I högst 12 mål, ders tid samt upptaga lån emot 2 procent. von Hartmansdorfi ansåg motionen öfverflöd på redan flera motioner i samma syftning blif till vederbörliga utskott remitterade. Hr Roos af Hjelmsåter N. T., föreslog det derstegne skeppare emot arfvode mätte förord till ledamöter i de afdelningar af rådhusrätt. s handlägga sjörättstvister, äfvensom att de föret desvis måtte användas vid besättandet af tyrn stare-, lotsåldermansoch lotslöjtnantsbefattn; gar. Samme ledamot väckte åfven en motion böter för åkaredrängar och andre personer, h ka misshandlade och vanvårdade hästar samt i dre husdjur. Hr klingstedt G. F.. angående en årlig pens af 333 Rdr 16 sk. Bko till aflidne öfverläkare vid Stockholms stads och låäns kurhus, asses Osbecks enka. Hr Cederschiöld R. T., angående förordnan af en kommitte för att samla och iordningbrin alla gällande författningar, granska och jemfä desamma samt föreslå nödiga rättelser deri, vensom för att till hvarje riksdag låta af tryel utgifva ett fullständigt sakregister öfver alla gåll: de författningar. Herr von Mentzer C. F., föreslog att skatten börden borde indelas i trenne terminer; ansåg som olämplig. Friherre Tolls förut omnämnda motion, an ende upphåfvandet af förbudet för riddarhussek; teraren att innehafva andra embeten i staten, stadkom en diskussion, dervid grefve Cronhjel P. och friherre Boye, F. samt Herr Hjerne, yttrade sig emot motionen. Hr von IIartmaik dorff understödde densamma. Kongl. Maj:ts proposition om förändring af 8. 10 588 i 17 Kapitlet i Handelsbalken samt förkring af 2 S samma Kapitel om de tysta förmår rätterna angreps skarpt af friherre F. W. Rehbi der, af Uerr Råäf i ett längre skriftligt anför de och af Hr von Hartman-dorft, som bland a nat uppläste åtskilligt ur Code Napoleon, hvarm han ville visa, att Frankrike har ännu strä gare lagar i hänseende till tysta förmänsrätt Friherre Thure Cederström yttrade sig äfven ämnet. — Hos Ridderskapet och Adeln upptogs tiden åtskilliga motioner, hvarå vi skole upptaga förtec ningen, samt af tvänne diskussioner den ena rörar de Hr L. Iljertas motion, angående penningeränta frigifvande, hvarvid grefvarna E. Posse, D. Frölio Patrik Lewenhaupt, frih. Napoleon von Döbeln yttra sig emot förslaget, men Hrr S. 6. von Troil, En von Troil, frih. Anders Cederström och en Ur Frål denfeldt, hvars förnamn vi ej känna, för detsamm En serskild motion i samma ämne ingafs af IIr Nicl. Roos. Den andra diskussionen angick Borgarestånde inbjadning till opinionsnämndens sammanträde de 24 dennes, hvilken efter åtskilliga propositioner a slogs. Bland skälen härtill anfördes, att atskillig ledamöter nu uppehålla sig i Stockholm blott i ocå för representationsfrägan. hvarföre dess afgörande bor de föregå. — I Presteståndets eftermiddagsplenum samm dag diskuterades prosten Stabecks motion om et särskildt utskotts bildande för skattejemknings frågans utredning, Lektor Ekstrand uppläste et i temligen skarpa ordalag affattadt an förande: af komminister Hardin: om förbättring af kom