Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1844, sida 2

Olls-Scekfteteraren de 1108910. — . 8) Angående den så kallade Ollongäldens upphö-ande. i va 9) Angående upphörande af den så kallade Sölf-1 ae Her Husmansskatten i Bohus Län. . til! 10) Angående åtgärder. till behöfvandes undsätt-. ing i missvextår, m. m. 24 11) Angående Tulltaxan. Ä frå 12) angående förhöjning af det i Rikets Ständers 52 sank för Jern-Kontoret beviljade kreditiv. he 13) Angående fråga om delaktighet i Civil-Statens Pensions-Inrältnipg för Borgmästare i Rikets Stäla ler, utom Stockholm, äfvensom för KommissionsLandtmätare. ta 14 Om Kamcreraren E. M. Dahlerus och KrigsRådet Å. L. Hauffmans befrielse från dem ålagd er-v. ällminzsskylgigi et såsom kontroljanter å förre Krigs1 Kassoren S. II. Bratiströms uppbörd. d. 15) Om upplåtande till Solna församling af inalles 3 tunnland, 1:):kappland mark, U6lhörande Carlbergs 9 kungsgard. 16) Om Rotehållarnes vid Forssa, Delsbo och Jerssö! bi kompani af Helsinge Regemente befriande från åtafö gande att förse Under-Officerarne vid nämnde Komsc panier med hus och ved samt mulbete för deras rå kreatur. i . d 7) Angående afsöndring från f. d. öfverste-bo-d stället vid Dalregementet, Näs Kungsgård, af dit-r. hörande ÅÄlsisken. 18) Angående väckt fråga om förändring i sättet för ersättning af hästar och persedlar, som vid Rusthålls-Regementerna under krig gå förlorade. 19, Angående den Nya Ordinarie Soldat-roteringen i Rikel. . Ä — Uti Borgareståndet förekom först en längre protokollsjustering, hvarefter till vederbörliga utskott remitterades de i sista plenum bordlagda motioner med åtskilliga anmärkningar. Herrar Bergbinds och Almgrens motioner rörande Banken, dess funktioner och styrelse, väckte längre diskussioner, dervid hr Schartau hade ett par omständligare anföranden. Nya motioner väckles: af hr Ekholm, om förnyande af Rikets Ständers vid sista riksdag skrifvelser till Kongl. Maj:t angående lika giftorätt och arfsrätt, om sforändringar i några kapitel af Arfda Balken äfvensom om indragning af Rådhus-, Lagmansoch Riddare-Syne-— — NR OTE O O—— —2 O— — — Rätter. Af hr Mechel, om Calmare läns fördelning i 2:ne. l Af hr Foenander. om anslag till en navigalionsskola i Carlshamn. Af hr Sundler om frihet för Borås stad, ifrån bevillnings erläggande. — Uti Bondeståndet väcktes 25 motioner, bland hvilka de vigtigaste voro, af ron Zweigbergk, om landtbruksakademiens upphörande; at Matts Pehrsson från Stockholms län, om upphörande af Finska fartvgs seglationsfrincit mellan Svenska orter; af Sahlström, om anslaget till väganläggningar och odlingsföretag, samt förslag till skattejemkuing mellan all jord i Sverige; af Gustaf Pettersson från Östergöthland. öfver sistnamde ämne; af Appelqvist trån Blekinge om användandet af bankens behåtlua vinst till silfversondens förstärkning och ultlåningar; af Dahlluf, om ersättning för kronobrefbäring ; af Jonas Johanson och Petter Persson från Jönköpings, samt Eprahim Larsson från Eltsbergs län. om skyddsafgiftens upphörande; af Johan Olsson från Gelleborgs län, om lindring i ruleringsbesväret. I Presteständets plenum hemställde prosten Stabeck uti ett skriftligt anförande, att emedan StatsUtskottets tid af manga andra maktpåliggande ärender vore så upptagen, att Uiskoltet icke kunde medhinna att fullständigt och nöjaktigt utreda den högst vigtiga frågan om skaltejemkningen, hvarom prosten Almqvist i ett toregående plenum väckt mation, hehandingen deraf måtte öfverlemnas åt eti särskildt Utskolt, och att, i händelse detta Utskott ieke under Riksdagen hunne fullborda uppdraget en kommittee for sådant ändamål derefter måtle nedsättas. Denna hemställan, såsom en särskild motion, lades på bordet. Borgareståndets inbjudning till Prestest. att deltaga i opinionsnämndens sammanträde d. 24 i denna månad, föredrogs. På erkebiskopens fråga om inbjudningen skulle ansagas. svarades allmänt nej. Prosten Sandbergs motion om personella bevillningens nedsättning och användande af en del deraf till folkundervisningens befrämjande diskuterades och blef med dervid gjorda tillägg och anmärkningar remitterad. De till Siandet denna dag ofverlemnade 19 Kongl. propositioner fingo ligga på bordet att föredragas en annan dag. Prosten Anjou uppläste en interessant och munter motion om att småsedlarne borde försvinna ur allmänna rörelsen. Hos Adela förekom i korthet följande: Nva elektorer valde: kabinetlskammarherren, Grefsve Piper och friherre Rehbinder. Hr v. Hartmansdorff gjorde en förändring i sin förra uppgilt om bankens ställning, som han funnit vida sämre, än han då hade yttrat. Vid justeringen af förra pleniprotocollet uppsteg IIr statsrådet Fåhreus och opponerade sig emot Hr von Hohenhausens då upplästa motion om förhöjning i tullafgifterna på de förnämsta importartiklar. Han anhöll, att någon generel omarbetning af tullTtaxan nu ej måtte komma i fråga, emedan sådant leder till vadliga rubbningar, och framlade för öfrigt dels sina tankar om några orsaker, som verkat till den sista penningekrisen, dels ock den meningen, satt man ej måtte alltför mycket vilja lagstifta till , I dess afnjelpande, utan äfven låta den något reglera sis sjelf. llärester förekom en lång diskussion angående presidenten Westerstrands motion. Den angreps först af Hr Riäf i Småland uti ett ganska väl skrif1 I vet, men ytterligt bittert, från denna ledamots kän5 da uitrahistoriska ståndpunkt affattadt anförande, deri han, såsom följd af molionen om den antages, förutspadde thronecns undergång, m. m. Härefter yttrade sig grefve D. Frölich i ett mycket långt, skriftligt anförande, deri han tog parti af otionen, men med några detaljanmärkningar. Hr Westerstrand sjelf ville cj besvara anmärkningarne, hvilka han ansåg i sak skola vederlägga sig sjelfva — ett temligen lätt sätt att laga saken. beremot yttrade sig Hr lagmannen Carl Danckvardt uti ett längre, muntligt och ganska talangfullt föredrag för den ide som motionen omfattade, samt replikerade på flera ställen ganska lyckligt Hr Rääf. Hr von Hartmansdorff hade slutligen äfven här ett ord med i laget, men det föll sig denna gången mindre Tvenne andra omständigheter förtjena äfven nämnas: den ena, att grefve A. Gyldenstolpe tillkän9 KRAGMAFf Aff nratoanfafjancfKGrelacdaAt ams 1111 — — I 20ö0 00 — ———— —k