Pascha. enligt Portens åsigter ordna förhållanderna på Libanon samt der förqväfva alla sympalhier för Emir bBe-chir och hans familj. I öfverensstämmelse med dessa planer har den sistnämnde myndigheten utfärdat en proclamation till bergets invänare, deri de strängeliven förbjudas att icke en gång nämna den landafiyktige Emirens namn. Allt detta anses vara tillställningar af England och såväl österrikiska som srauska gesandten påstås ha protesterat deremot. dultanen har försett Hospodarew i Wallachiet. Furst Bibesco. med alla nödiga fullmakter för aft kufvn den opporition som börjat att bilda sig mot densimme. GREKLAND. Athen den 21 Juli. Walen nalkas sitt slut. Man vet ej hvilket parti, det ministeriella eller oppositionens. som segrat, båda skryta emellertid öfver segeru. I Akarnanien valdes Grivas med stor pluralitet, avaraf fåljden blef att Konungen gjorde nya anbud at Kollettis, som åter undanbad sig förtroendet, men rådde Konungen att ej ändra ministeren före kamrarnes öppnande, då slag nödvändigt mäste she i saken och då det stode konungen fritt att bilda en helt och hället ny ministere. SPANIEN. Madrid den 31 Juli. Belägringstillståndet i provinsen Logrono är upphäfvet. — Enligt skrifvelse ur Madrid af den 30 skola de sista sammansvärjningurne blifvit företagne till förmån för Espartero och Exregenten sjelf shall landstiget på galliciska kusten (7) Barce!ona den I Augusti. Ministrarne skulle denaa dag anträdu återresan till Madrid. Drottningarne soriforo ännu att vistas derstädes. Cadix den 25 Juli Befålhafvaren för danska eskadern säges hafva låtit tillställa sultanen af Marocko en depesch, hvari danska regeringen förklarar sig framdeles ej vilja betala någon tribut. PORTUGAL. Lissabon den 30 Juli. Hertigen af Palmella befann sig på bättringsvägen. De till Spanien flyktade officerarne af insurgentgarnisonen i Almeida ha, på portugisiska regeringens föranlåtande blifvit utviste ur Spanien. MEXIKO. Enligt underrättelser från Vera-Cruz, herrskade gula febern derstådes i så hög grad, att den i hamnen liggande franska eskadern, på hvilken den öfvergått, mäst så till sjöss. — San Juan de Ulloa sattes i försvarslillstånd, såsom det hette, ur fruktan för ett angrepp af frausmännen. CHINA. En tysk tidning förmiiler det. enligt de nyaste notiserna från China, Kejsaren förbjudet mandarinerna att förfölja de christna missionärerna.