Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1844, sida 2

Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris d. 2 Aug, Journal des Debat innehåller ur breffran Otaheiti af d. 19 sistl. Mars en berättelse omde derstädes timade tilldragelserna. Pritchard framställes sasom den sunnskyldige upphofsmannen till hvad som föresallit. För öfrigt öfverenstämmer denna berättelse med hvad som redan blifvit bekant genom de engelska tidningarne. D)rotming Pomare befann sig fortfarande om bord a en engelsk örlogskutter. Under firandet af Julifesten hade vid afbrännandet af ett fyrverkeri a elyseiska fälten fölkträngseln varit så stor att flere inenniskor blifvit skadade och nägre till och med tillsatt lifvet. ; Pärskammaren går na på med allt hrad den hinner att votera de af deputerade kammaren antagna: lagförslag. Vid voterandet at anslaget till Julifestens irande. förklarade en af de värde pärerne (Hr de BOistry) det han vore en fiende till alla revolutioner och att, enligt hans asigt. det högtidliga firandet af ett revolutionert minne vore farligt, men fick en tillbörlig tillrättavisning af General Gourgand, som yttrade de med ett hågljudt och allmänt bifall emottagna orden: Uulirevolutionen är ordningens triumf öfver oordningen. Carl X hade öfvertratt grundlagen och folket hade fullkomlig rätt att straffa denna Ofverträdelse. Ä Enligt bref från Marseille af den 29 Juli hade från Oran ankommit depescher till franska regeringen från Marskalk Bageaud, som inrapporterar att Snltanen erbjudit sig att i marskalkens händer belagd med bojor öfverlemna den kalifen, som först angripit fransinännen. Detta anbud hade marskalken afslagit med den förklaring, att han skulle fortsätta fientligheterna till dess han inhemtat sin regerings mening. Den 22 Juli stod marskalkens högqvarter 3 timmars väg från Uschda och man fortfor att bränna byarne och skördarne på marockanska gebitct. ENGLAND. London den 2 Augusti. De sennste tilldragelserna på Otaheiti ha varit före i Parlamentet. Uti Underhuset gjorde Sir Charles Napier ministeren förfrågningar i denna angelägenhet. hvilka hade iill följd en förklaring af Peel. Pritchards aflägsnande (removal) var, yttrade ministern, ett groft vald. förknippadt med en svär förolämpning. Franska regeringen hade man genast pjort de meddelanden man aktat nödiga, och, enligt hvad ministern förmodade, skulle den, då dess agent utan att dertill hafva blifvit besallmäktigad föröfvat valdet. gifva all den uppränelse England kunde fordra. Ungefär i samma anda yttrade sig Utrikes ministern, Earlen af Aberdeen. i Öfverhwet, der fråga i samma ämne väcktes af Markisen af Clanricarde. Emellertid päpekades af Lord Aherdeen det väldet föröfvades mot Pritchard då ban ej längre var engelsk consul, en omständighet som Franska regeringen otvifvelaktigt skall söka göra gällande, — För öfrigt gifver nog Frankrike den äskade upprättelsen. och kommer säledes ej denna differens att rubba det goda förståndet de båda maklerna emellan. Kapten Warners uppfinning har ånyo förekommit i Underhuset. men utan att denna gängen heller nägon vidare upplysning om saken vunnits. Lord Ingestrie. en vän till uppfinnaren, väckte den motionen att Warners correspondens med regeringen skulle föreläggas huset. Debatten rörde säledes endast de i och för denna angelägenhet förda underhandlingar. men under densamma antörde Peel. såsom skäl till regeringens afslag å Warners anbud, alt den ej ansåg sig böra, utan föregående behörig undersökning och anvisning till medlen att hälla uppfinningen hemlig, ingå på Warners fordringar (5170 till försöks anställande och 400,000 L i betalning för upptäckten af hemligheten). Det upplystes äfven åti preussiska regeringen, til! hvilken Warner ock vänt sig med sine anbud, afvisat honom af samma