Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1844, sida 2

r som anfört? besvär mot Presidenten Seguier il tillrältavisning. De ha beslutat att vädja till ssallons-domislolen och, i sall denna bekrästar omen, in pleno inlemna deras afskedsansökingar. ENGLAND. London den 43 Juli. Earlen af Radnor har öfverhuset den 42 inlemnat en petition från alienaren Mazini, en af de personer som sått ne bref brutne på posten. 1 denna petition örklarar sig Mazzini ha från honom helt och allet obekante individer genom posten erhållit ref, som kunde kasta misstankar på honom tt med dessa individer stå i förbindelser, sarga för staten, hvarför ban anhåller alt till itt rättfärdigande få inställa sig inför den hemiga post-comiten. Lord Radnor ville föreslå peilionens förvisning till en special-comitks unlersökning, men lät förmå sig till att uppskjua silt andragande till den 15 Juli. På fråga väckt af Marquisen af Clanricarde ym tillståndet i Ostindien, förklarade Presidenen för Ostindiska byrän, Earlen af Ripon, att len nuvarande regeringen icke ärnar göra nåsra eröfningar i Pendschab, men hvad gränsernas utvidgning öfver Indus beträffar, kunde han deröfver icke bestämdt ulläta sig. )ankbillen har, oaktadt några invänningar af Lord Ashburton (Baring), blifvit antagen i Öfverhusets general-comite och skulle den 45 hafva 5:dje läsningen. l Earlen af Povis har tillbakatagit sin bill om upphälvande af Biskopsstiften S:t Asaphs och Bangors förening, hvilken bill regeringen på sorväg vågrat sin sanction. I Underhuset har gått en Bill igenom, hvarmedelst staden Sudbury beröfvas sin valrätt i anledning af de skar dalösa corruptioner der i fjor ägde rum. TYSKLAND. Prag den 40 Juli. Här var mycket oroligt den 8 Juli. Arbetarne på jernvägen hade förenat sig med stadens missnöjda pöbel; förbittringen yttrade sig isynnerhet mot judarne. Mililären mäste skjuta skarpt för att skingra massorna, men gäsningen fortfor och den 40 skockade sig åter pöbeln och lär då slagit in fönssera hos en mängd af de sörmögnare judarne. — Åsven i Reichenberg, en bömisk sabriksstad, föreföll den 3 Juli, ett upplopp bland arbetarI ne, som förstörde flere fabriker. Ordningen blef ej återstäld förr än en ansenlig truppstyrka hunnit ditkomma, som nu borgerskapet mäste inqvartera och underhålla. Flere 400 personer tha sedan blifvit arresterade och förhören och bestrallningarne sortgå oafbrutet. Posen den 9 Juli. Preussiska regeringen hu nu gjort allvar med polackarnes förvisning. EiI iny befallning är utkommen, som bjuder det all: i ryska Polen födda och i sista polska revolu tionen delaktige Polackar inom den möjligast korta tid skola lemna preussiska staterna, me! de få dock sjelfva välja om de vilja begisva si; I till Polen eller andra länder. SCH WEITZ. Samtlige Schweitziska biskoparne inlemnad tilll Landtdagen den 9 Juli en petition om klo strens återställande. TURKIET. Conslantinopel den 26 Juni. Porten har he Åslutat att, såsom svar på den notifications I skrifvelse Hr Testa, svensk charge daffaires, ö -Pvverlemnat om reg enlombyiet i Sverige, skick t sin gesandt i Berlin, Talat Effendi, som uton , i ordentligt sändebud lIili Stockholm för att lych -lönska Konung Oscar till hans thronbestignin3(— Emin Pascha, directör för den storherrliga m litärskolan, skall som Portens commissarie afgå ti I Albanien, för att undersöka orsakerna till di n sista upproret. — Med egyptiska regeringen he t I träffats öfverenskommelse om en regelmess -ångbåtsförbindelse emellan Alexandria och Cor a I stantinopel. )Underrättelser från Serviska gränsen af de -14 Juli bekräfta lugnets återställande i Bulg ;I rien och Albanien. Ålbaneserna hade dras tillbaka i bergen och turkarne rensade flac! e landet. n ITALIEN. al Ancona den 4 Juli. De i Calabrien landsti -ne italienske flyktingarne skola delat sig i sle UUafdelningar och endast på en af dessa lär d 7. vara som den bedröfliga underrättelsen i Ne pels ofsiciella tidning har afseende. Om br ra I derna Bandeiras öde gå mycket olika rykte nnågra säga dem ha blifvit skjutna af calabresis bönder; andra påstå dem vara sårade o alsångne. lNeapolianska regeringen har till hofven i Ror Turin och Wien affärdat depescher med unde n I rättelse om slyktingarnes landstigning och r derlag. ben anmärkningen torde här emelle wu I tid ej vara så origtig det engelska regeringe rg lätgärder att låta bryta landsflyklige ilalienar (braf inka varit ufan inflvtanda na ufodånoben