samma, ingen beröfvas derigenom någon väsendtlig rättighet, som han nu innehar, alla befrias deremot srån de enorma enskilda kostnader, representationen nu medförer, till en stor del genom långsamheten medelst den fyrdubbla proceduren vid hvarje sak. IIvad som förloras är endast skenbart. Hvad betyder t. ex. adelns sjelfskrifvenbet i betraktandetaf de ofantliga kostnader den förorsakar de nu, till större delen, så fattiga familjerna, och af den brist på kapaciteter hos deras capita? Uvilka privilegier, värda att tala om, ha de öfriga stånden? Presterna, de mest förödmjukande och nästan all sjelsständighet berösvande lönevilkor; borgerskapet, all industri och täslan qväfvande skråoch prohibitiv-förlattningar; bönderne, uteslutandet af nära nog de förmögnaste och mest bildade af sina standsmedlemmar: frälse och säteriegande landtmän. Sådane äro ungefär de bästa af de såkallade privilegier, för hvilka de konservativa, med så mycken isver, kämpa, och som de så dyrt betala. Vi bafva t. o. m. hört dem, som anfört ännu mer chimeriska företrädesrättigheter, såsom för adeln rättigheten att begralvas i ekkista, att få tolfringning vid sin död, att ej kunna dömas till spöslitning, m. fl. små agrementer, som den gerna i alla fall kan få behålla, dock torde de ofrälse, för framtiden, undanbe sig adelskapets borttagande frän adliga brottslingar och derigenom införlisvandet med de såkallade ofrälse, hvilka äro lika rädda om sin heder, som de frälse, heldst det, i hvarje hänseende, är mot all rättvisa, att den ena medborgaTen skall ha några medfödda rättigheter framför den andra. Endast de större skyldigheterna, som en större förljenst, en större förmögenhet, större naturgåfvor medföra, böra äfven kunna gilva större rättigheter, och jemväl till detta förnuftsenliga, allmänt menniskorättliga mål, syftar det nya representations-förslaget, för hvilket också nästan hela den bildade delen af nationen uttalat sig. Dess antagande af folkets representanter bör derför ej heller möta några vigtiga, ännu mindre oöfvervinneliga svårigheter. Må de blott ej lyssna till ståndsförsäktarnes räsonnementer, hvilka gerna ville bibehålla den indiska kastindelningen blott för att allt jemväl skulle förblifva i en indisk status quo, och för att, under den, derigenom uppkommande, afunden och splitet, kunna fiska i grumligt vatten. Må de ej heller låna sitt öra åt dem som vilja låta regeringen välja en del representauter; ty dessa bli då blott, såsom de fransyska pärerna, regeringens kreatur. Nej, må de blott höra förnuflels och rättvisans röst, som högt talar ur det hvilande representations-förslaget, bvars antagande vi derför, framför allt, lägga representanterna på hjertat. bå detta högvigtiga ärende blilnit afgjordt, vilja vi först tala om de öfriga, som alla böra stå tillbaka för detta, ty, ännu en gång, blott på dess grund bygges deras afgörande såkert och varaktigt, ja, vi våga påstå, alt, utan att denna grund lägges, blir intet bygdt, intet algjordt. — Inleressant skall det imellerlid bli, att följa förberedelserna till ärendernas öppnande: regeringens beteende, som man, Gud ske läf! under dess nuvarande Chef, har alla utsigter, alt det skall bli det bästa; bänkmännens hos adeln, utskottens väljande m. m. Innan vi lemna detta ämne, kunna vi dock ej underläta alt säga ett par ord om ett arbete i och för representations-sorändringen, som talar hogt sör densamma. Det är nämligen det arf, som Cresve Spens lemnade Svenska nationen i samlingen af de 4Grundlagsändringaro hvilka bereddes till afgörande vid Riksdagen 4840 och 1841. Det är ett, i alla hänseenden, förtjenstfullt arbete och den bästa ledning en representant kan ha för sitt omdöme, emedan det ej allenast upptar de nya förslagen, utan jemväl de samla deremot svarande 22, hvarigenom de förras företräde sticker så mycket tydligare fram. Det bevisar älven huru mycket den kloke, moderate samlaren, oaktadt han ej i allt gillade det nya representations-sörslaget, dock interesserade sig för detsamma och huru vigtigt han ansåg arbetandet derför, emedan det lofvade den hastigaste och säkraste läkedom för säderneslandets liggsår under dess mer än 30-åriga dvala. Det är ett temligen vidlylligt arbete af 479 sidor stor 8:o; men upptar också, utom representationsförslaget, alla andra hvilande grundlagsförslag, såväl de som bero af representationsförslagets öde, som de hvilka äro alldeles oberoende deraf, dock, för korthetens skull, ofta endast hänvisande till protokollerna eller till motsvarande grundlagsparagrafer. De senare ämnena äro likväl af så ringa vigt bredvid representationsförslaget, att vi ej anse mödan värdt alt vidröra dem, och om detta får allmänheten resan tillraänklioft hoorann 3 dat fån . oh