a Riksdagen Fr börjad och hvem motser ej med spänd vänu an dess resultat? De böra, om de, i någon hån, skola tillfredsställa denna väntan, blifva Många och stora i lagstiftningsoch penningehiåäsendet: Civil-, Criminaloch Kyrko-lagar vänta mså förbättring och ligga nära beredda dertill. sNäringsoch Credit-lagarne kräfva jemvål en genomfripande reform, om ej all industri skall bortkåna, och krigsmakten behöfver likaledes reoruaniseras från grunden, om den nägorlunda skall svara mot tidens behof, utan att för myeet trycka vårt fattiga land, och äfven läroveren sordra pånyttfödelse och medel att underHlla ett sannt andigt lif hos religionen. Ilvilfet fält ligger således ej öppet för Ständernas Fh Regeringens verksamhet! Det är vidsträckt, senbundet, fullt med ogräs, tusen hinder möta, Åsen fördomar motsätta sig deras möda, som Frsör mångdubbelt försvåras, och ett dylikt arBle låter ej göra sig hastigt och på en gång; en hvad som ej låter fullborda sig genast, kan Pek förberedas, och, med fast vilja och ihärAsshet, skall målet ändå, om också blott steg för es, hinnas, och ju svårare striden, desto ärolare segern. Således låtom oss ej fortröttas: Nide toi-meme et Dieu Vaideral Men bland al4 dessa stora uppgifter för lagstiftarens lösning, amstår en såsom grunden för dem alla: Refresentations-Reformen. Utan den, gen visshet om Nationens verkliga behof, önskAngar, vilja och medlen att uppfylla dem; utan an, ingen enhet i öfverläggningarne, ingen kraft besluten; utan den, såsom vanligt afund, split, Jf, misstroende, egennytta stånd och personer Rellan, måhända ökade af korruption, hvil-At allt mäste neutralisera den bästa vilja hos Äppresentanter och regering. Hvar och en inser Ärsör behofvet af en förbättrad representation, Åuru meningarne äro delade med hänseende sältet för dess verkställande. Nägra vilja sfva val efter fem stånd (det femte ståndet skuldå innefatta alla hittils ej representerade), inblade i två kamrar vid öfverläggningarne, anå klassval, andra blott en kammare, andra Jaa kammare, hvaraf den första till en del eller Tlt och hållet skulle vara sjelfskrifven eller tillätt af regeringen, blott några få vilja bibehålden olycksaliga syrdelningen och derpå inpa de hittills ej representerade. Alla äro ck ense om oråltvisan af dessas uteslutande, dst de innefatta om ej största, åtminstone en abr del af landets intellektuella och materiella wlendom, och de flesta äro jemväl för ståndens Pkafssande så väl vid val som öfverläggning, åtAnsltone vid den senare. Ett representationsukslag hvilar, som man vet, till grundlagsenligt kaptagande eller — sörkastande, från förra riksÖsen, hvilket tyckes oss förena de flestas önskHgar. Det afskaffar ståndsskilnaden så väl vid ll, som representalion, det indelar denna i .tskone kamrar, till förekommande af öfverilade slut, och är, med de få brister, som vidlåda , såväl som allt menskligt, dock så ändamälsligt, att inga förnuftiga skäl kunna anföras t de egentliga grunderna derför. Hvarför då a sig vid bisaker, och derigenom, måhända FJ decennier, aslägsna en bättre sakernas ordJag inom såderneslandet? — Vi hafva grundliha genomgått det hvilande representations-förset och ej förbisett de brister, det synes oss 5, vi hafva ej underlåtit att anmärka och anFa dem; vi bafva sagt vår mening, alt det vaJA bättre för både nutid och framtid, för svede och för hela Skandinavien, om representans-resormen ännu mera närmat sig till norrJa konstitutionen; men med allt detta innebär Jn nu föreslagna, till afgörande hvilande, så mycket sannt förnuftsenligt, så många herrliga pn till ytterligare utveckling, att vi skulle an3 det för ett förräderi mot säderneslandet, alt arbeta för dess antagande; ännu mer att arusta deremot, och således ännu längre lita det wAmbära välsignelsen af ett sannt uttryck af folkjan, samt fortfarande blottställa det för de kö derfliga följderna af det nu rådande kaotiska lslåndet af vär lagstiftning och lagskipning. ; sannerligen, ännu en gång, allt beror på en rhättrad national-representation. Ivxarför då antaga den nu förberedda? Sker det, och sAkges till grund för de öfriga riksdagsangelägentafterna, sä skall det väcka allmänt och Ömsesist förtroende, stödt på öfvertygelsen om geensam god vilja för fäderneslandets allmänna och ej blott för enskilat interesse. — Alla åanden, de må komma från representanter eller ensgering, skola omfattas med värma och inResse och säkert afgöras till allmän belåtenhet, åsh man har, i alla hänseenden, påskyndat lants framsteg. Vi se också ej ett enda förnufÄt skäl till den föreslagna representations-fördriogens förkastande. ålla medborgare äro ruti tilldelade samma rätt att deltaga i öfversgningen för det gemensamma fäderneslandets sta afväsd Affar Annas AUA:A mng Ia 10 Hede N 5h — — —ä—ä—T ————— ui— .en — — —