Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1844, sida 1

Utrikes Nyheter. FRANKRIKE Paris den 2 Juli. Den ömtåliga datationsfrågan är ånyo bragd å bane. I Monitörens icke officiella afdelning har synts en artikel, hvari puflats starkt för de kongliga prinsarnes doterande med årliga anslag af staten. En ojörskämdhet nästan utan like, då man betänker franska statsverkets skuldbel astade ställning och Ludvig Fhilips enorma privata förmögenhet. Denna artikel, hvaraf möjligen kan blifva en cabinettsfråga, föranledde i deputerade kammaren en hästig debatt emellan Urr GufZot oet. IHerbette. Ministern förklarade det cabinettet åtog sig ansvarighelen för besagde artikel, men till något vidare resultat ledde icke denna debatt, som slöts af Hr Dupin den äldre med den förklaringen, att ministeren handlat oconstilutionelt och opolitiskt uti att gilva hongl. lamilien till pris åt offentliga discussioner i tidningarne, innan kamrarne uttalat deras äsigter öfver dotationerna. Uvad den egentliga frågan för dagen, jernbancangelägenheterna, beträffar, så har laglorslaget r Nordbanan blifvit antaget och ett dylikt för en bana emellan Paris och Strassburg var under discussion. Franska armeen i Afrika lär haft otur; regeringen har dröjt med att offentliggöra de senast derifrån erhållna depescherna. Marskalk Bugeaud har inryckt på marockanska gebitet. Ordres om förstärkning af Prins Joinvilles eskader hafva på telegrafvåg blifvit contramanderade, hvilket mången vill anse som en följd af föreställningar från Engelska cabinettet. Guvernören i Senegal, Bouet, år anländ till Brest, i sällskap med 6 unga svarta prinsar, söner och anförvandter till negerkonungar, samt 6 mulatter, hvilka komma till Frankrike för att der erhålla bildnina. ENGLAND. London den 2 Juli. I ofverhnset har ministren albojdt 50je läsningen af en i strid med dess åsigter genomgangen bill om återupphäfvandet al biskopsstiften S:t Asaphs och Bangors lörening, medelst den förklaringen att Billen ej komme att sanctioneras af regeringen. Parera funno då för godt att afbida resultaaf en comites undersökning, innan de fatlade silt beslut i frågan. Enligt beslut af katholska presterskapet skulle den 48 Juni en allmän botoch bönedag hållas i alla Irlands katholska kyrkor i anledning af OConnells och medanklagades arrestering. Åfven i England har åter en opinionsyttring af vigt ägt rum för 0 Connell och Irland. På ett talrikt besökt möte i Coventgarden 4 Juli beslöts att till Parlamentet inlemna en Petition om CUconnells och de öfrige statsfångarnes ofördröjliga försättande på fri fot. Harmen öfver inrikesministerns beteende att låta bryta bref på posten var så stor att man befarade ett nederlag för ministeren mot Hr Dnncombe, bvars i och för detta ofog gjorda motion stod på dagordningen för den 2 Juli. I så fall förmodades ministeren skola soka sin räddning i Parlamentets upplösning. NV den sista folkräkningen i London upp. invånarnes antal till 2.007,530. Ilvarje vecka dö der osverhufvud taget 946 menniskor. Gresve de Grey lemnar sin post i Irland den 15 Juli. Hans efterträdare, Lord Ileytesbury (Sir William ACovrt) har hittils endast gjort sig känd som diplomat, så att ovisst är huru han kommer att uppsylla sin plats sow Irlands styresman. Den spanske generalen Prim och hans vin Milans del Bosch äro ankomne till London.