det sätt, att först erlägges 10 Rdr för det fogden för sökanden gör anmälan hos Kuratorerna om erhållande af den ledigvarande hemmansdelen; att sedermera betales 10 R:dr, som utsättes på restlängden för obetalad städja; och sist att ytterligare 10 R:dr betalas innan fogden aflemnar städjobrefvet till dess ägare. Och detta allt sker för erhållande af åborätt på 2:dels hemman, hvarföre utgiften egentligen endast bör vara: på Stångenås 1 tunna och på Sotenäs 2 tunnor korn efter markegång; men från denna i allmänhet gjorda taxering anmäldes flerfaldiga undantag, hvarigenom det visade sig, att dessa utgifter uppdrifvits ända till 150 Rdr Rgd. Vidare upplystes angående syner, att bönderna icke blott aldrig erhöllo underrättelse om när fogden ville verkställa syner, utan ock att något Synings-instrument aldrig lemnades, så att bönderna, okunniga om de anmärkte bristerna, icke heller kunde gå i författning med att dem athjelpa. Om man genom dessa uppgifter nu också icke skulle kunna juridiskt binda Gymnasii-fogden till något ansvar, så åro de dock tillräckliga att stadga en opinion, som säkert kommer att uttala sitt ogillande nog högt, för att göra de vidrörda prejerierna för framtiden omöjliga. Och dermed är ju icke så litet vunnet.