ir Paul Jones med enterpiken i hand sprang bord på Engelsmannen och högt anbesallte Silt skonsamhet, såg han Kapten Plunkett ligga i blod på däcket bland de sallne. En gevärskuade genomborrat strupen på honom. Jones e sig ned till honom och ropade på chirurgen, lunkett i detsamma återfick sansen och förrligt nog straxt igenkände mannen han sett ående natt. Hvad vill ni, styrman? sade han t, ni kommer för sent, vid Gud! det är förbi mig. g håller mitt ord, kapten Plunkett, svarade Jojag inställer mig hos er om bord på Änden. unkett såg på honom med sina ulslocknande och reste sig upp: Paul Jones! ropade han sligt och höjde handen liksom för att slå, men sjönk långsamt ner, och kroppen föll tillbaka. var död. os igra minuter derefter sågo Blawerpoult och hans Äner, som stodo på Mans udde, en nysta upp3 på Jägarens mesanmast, hvilket plötsligt utlade sig och blef Unionens stora stjernbeprydlagga. lan lefver, ropade Blawerpoult gladt, och der an sin kos med den sköna, stora sregatten! en sader . sade Molly, hvad skulle blifvit uta! m, om de tagit honom 2 awerpoult lade hetydelsefullt fingrarne på sin kud välsigne och bevare honom i ropade Mary. n har gjort oss alla godt, må de förbanna höi, jag kan endast bedja för honom. Och som knäppte ihop händerna och den gamle Blault aftog sin mössa, började skymningen ina. Åstonrodnaden öfvergöt hafvet med sitt skimmen de begge skeppen seglade fredligt bredhvarandra, helt och hållet badade i den nedide solens purpur, tills de försvunno i nattens er. en 8 Maj 1778 landade Jägaren med sin prisi st. Paul Jones namn flög öfver Europa, han var n sin tids hjelte.