stora anledningar till betänksamhet och sullständighet, skulle icke en offentlig diskussion af en stor del ämnen för dessa propositioner erbjuda åt Regeringen sjelf, just under deras behandling och utredning i Stats-Departementerne; och buru många misstag, samt ofta för dem rätt obehagliga förbiseenden derigenom undvikas. Det tros allmänt, att Grelve ärlvid Posse blir I landtmarskalk. Ercellensen Brahe och Presidenten Ulartmansdorfi anses blifva Chefer för Riddarhusets motstånd sill kepresentations-förändringen, i spetsen för hvardera sina phalanger af militäre och civile adlige tjenstemän. ilven påstås, att i spetsen för den eljest genom förmögenhet oberoende delen af Adeln, vär rikaste Grefve skall uppmanas att ställa sig i samma riktning. Det torde dock icke vara så alldeles säkert, att han det vill; och i allmänhet torde det nu en lid lifvade hoppet på äfven landtadelns motstånd, komma på skam. Det är ej omöjligt, att, sedan de hitkommande ilrige motstandarne vål nödgas att betrakta saken fran alla sidor, en stor del deraf falla af ifrån konservalismens blinda tro. Sjelsva riksdags-väsendets tryckande bördor torde väcka hos dem önskniogarae att få asskafsa dessa. Emellertid är det onekligt, att man ännu, och oaktadt allt, hvad som i representations-frågan blifvit taladt och skrifvet, sinner de alldra absurdaste begrepp derom ännu råda; och kan jag ej göra bättre, än att i detta afseende fästa uppmärksamheten på de förträffliga bitar, som läsas i gårdags Wäinterbladet N:o 23. De innehålla högst tänkvärda och väl utförda bevis för orimligheten af de vanligaste inkasten mot den stora reformen: de mest öfvertygande, som man ännu i tryck skadat. Vill man deremot läsa något, som bör öppna ögonen på något hvar och visa det konservativa partiets ytterliga hätskhet emot reformen, så sage man kännedom om Rääfven? i dagens Minerva. X x