t antal. Månne vittnena här ej varit behöf a? Men. de hade äfven varit behöfliga i et nat fall neml. för att upplysa en punkt, son står alldeles outredd, nemligen den, huruvid: ssen Forsberg blifvit varuad och om han hör nna varning eller om varningen endast exi rar i Herr Gresvens och Landshöfdingens i gination och blifvit i försvarsskriften begag d såsom en rethorisk figur i akt och me ng att gisva en vackrare färg åt den fult ndlingen. Ått Poliskammaren genom försum ndet att afhöra de åberopade vittnena, döm er på höft angilna facta är klart af sjelsv. otokollet, liksom det ej är svårt att inse de nnamån, som i moraliskt hänseende, blilvi ånget emot Forsberg, enär vittnena troliger Ile upplyst, att Herr Grefven alldeles icke nat, och att han således gjort sig skyldig en osanning. — Ty otroligt låter det, alt sen skulle af okynne efter erhållen var g kört på en man som förde ett sruntimr under armen. — vi tro det åtminstone förr än vi hört det af vittnen bekräftas ad skall månne Justitie kanslersembetet säg: det får kunskap om det sätt alt anställd isförhör som gjort sig gällande i dennc