Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1844, sida 1

och spetsa nu era öron och hör, bur Molly, säger ja. a KFör Guds shull!a fskrek Sorton, ohåär är icke tid att tänka på förlofning. Jag säger or man har ondt i sinnet mot er, ert hus r) omringadt af bosvar, och den der unga, olörskämda slyngeln måste, så oskyldig han och ser ut, vara deras anförare. En af karlar: nej derule ytirade, under en förfärlig ed: huru lä inge vill kaptenen sitta derinne hos de engalska hundarne, knikven kliar i handen på mig, innan jag får skära af stuparne på dem allesammans. Tag fast denna karl, stäng till luckorna, släck ljusen och håll honom fast som gisslan, a Med detta utrop sprang han på David och fattade honom i kragen. ellvad vill ni?e sade. denne lugnt; är ni förryekt? Hvad har jag at beställa med cua engelska krigsskepp? 4(Släpp honom 4, ropade Blawerpoult: ahvan sar ni er till? det år en galenskap, en hapspunnen fabel! I mannaminne har icke något! röfvareband sunnits i Cumberland. a KMen om det vore sjorosvaren?k sade Rall, och betraktade David från topp till tå. aser han ut som en sjörosvare?c svarade langkimannen. Släpp honom, annars stryper ni honom. Fef, hall honom fast, sade Willby änasliat. PE dag på eftermiddagen berättade man i W hi. stehaven, att en sisharbat blilvit anhållen ul elt främmande skepp. Ingen visste om det var lannt, ja, man skrattade derål, ty hvem skul