Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1844, sida 2

MR rligare med denna edeliga förbindelse ig Gud bjelpe till lif och själ. Göheborg en 21 Maj 1844. d ÅA. G. Franck, Med. D:r, Chir. Mag., Kongl. Lifmedikus. i elnsändt.) von Ekensieem och EleH:—w.— Må det tillatas en tredje person, lika frärnmnde for Herr F. v. Ekensteen, som för hans edersakare i Pauperism-srågan, att också yttra ågra ord, dertill föranledd af det sätt nap . E:s framställning blifvit bemött. Det är ju icke att neka, alt det förslag till en! attigförsörjning, hvilket Hr v. E. ansett siz böra ssentlizgora, vidlådes af brister, ja, man han leremot invända att det icke är framställdt med len hlarhet eller så systematiskt som det varit! ut önska: men först och främst har von E. allrig framstått med anspråk på oselbarhet, och edan torde Herr —G— ihagkomma att briställighet vidsåder allt som utgar från wenniskohand, hsilket just hans exet utfall icke i så ringa rad bevisar ; ty har icke Herr —WwWw— utan att let ringaste vidröra det Ekensteenska projektets erundtanhar, derofver afkunnat sin förkastelsedom — och likväl kan det väl svärligen nekas, att det är oändeligen mycket lättare att under anonymitetens dok som en nutidens Moses diktera för opinionen tio budord efter hvilka den bör vandra, än att framkomma med ett enda: projekt i en vigtig fråga, vore det än så bristäalliet som von E:s. Herr —w— har sökt att förlöjliga v. Es, ja, till ock med bestämdt förebrätt honom för hans ovandhet att i skrift behandla vårt svenska sprak. Men månne det ej varit bade vackrare och röttare att i detta hänseende öfverse med den gamle krigsmannen, som dock visat six på sitt sätt och efter måttet af sina krafter hafva tänkt öfver en af vår tids vigtigaste frågor. Herr —w— har — oaktadt han kan skrifva svenska — genom silt kitsliga utfall visat sig lika okynnig som 8 a 9 ärs pojkar det pläga vara då de trampa ned sig i hvarje vattengrop som ligger i deras väg, änskönt de med mindre besvär kunna ge torrskodde. Och nu några få ord om den idt, som ligger till grund för v. E:s projekt. Denna ide leher på intet sätt kurra gömma med den som will i hela projektet se något annat än lejligheter derföre, att det ej har den lyckan att vara sramsprunget ur Herr —w:s— luminösa etankeverkstade, ehuru man visserligen heller icke kan frångå, att ju Herr v. E. icke gilvit läsaren sina idter i extraxtform. Med sitt projekt asyftar v. E. helt enkelt att visa: att bestyret med sattigpolis, ekonomi och statistik icke böi l j i 8L od vara ett kommunalbestyr, hvars detaljer öfverlemnas åt personer, hvilkas tid och omtanka åre upptagne af mycket annat och således icke ule slutande kunna egnas at denna vigtiga angelä genhet. Deremot vill von k. att bestyret met fattigvården skall under komunens öfverinseend ofverlemnas åt dertill qvalisicerade embetsmän hvilka skola deråt egna hela sin tid och omtanka men naturligtvis också derföre asflönas. Tycke nu llerr —yv— att detta liter så alldeles ab surdt? Vet Herr —uicke att personer son hafva många jern i elden, säkerligen bränna nå got, liksom att ezoismen vanligen sörjer för, at man ej bränner sina egna jern? hänner Heri —Ww— någon stad i Sverige, der proportionali ter så stor satligskatt betales som i Göthebor: och der man det oaktadt ser sådana keborter a tiggare? Eller känner Herr —v— någon skas på hvars torg lilsmedel säljas till så billigt pris som just på Götheborgs ? Manne ej allt dett: sam manlagdt torde bevisa, att sattigvåsendet här stådes icke är lika förträffligt som det är dyrt: vet Herr —yvicke vidare, alt i elt urver! hvarje machin-del, hvarje hjul blott har en funk tion och just derföre kan verkställa den evact Visserligen äro menniskor för mera än döda ma chindelar, men universalförmågor och universal genier vexa icke i hvarje dike vid landsvägen Tror Herr —w— slutligen, att om samma per soner skulle fungera i Fängstyrelsen, i krigskol legium, i Kommercekollegium, i direktionen lö Hans Maj:ts Theater, och i Styrelsen för väg-ocl vattenbyggnader, att ej något af dessa verk kom me att blifva mindre väl skött? Af dessa pre misser — och premisser är det ju som Her —Ww— tycker så mycket om — torde man vä kunna leda sig till den slutsatsen, att Hr v. k: projekt har flere sidor än den löjliga, som Her — Wuteslutande velat framhålla. En annan grundtanke som genomgår von E: projekt är den, att tiggaren bör beredas tillfäll all kunna få arbeta, för att sedan allmänheter vet att ingen behöfver tigga som vill arbeta, in tvinga tiggare-legionen på arbetsamhetens srår lättjans område. Att denna idå är väl grundas torde ingen neka som vet att lättja är roten ocl