Nationens asyn öppet förklara sin öfvertygels derom, vid sista riksdagen högtidligt oc ölverensslämmane biträdt deitta svar: d det Slunda gemensamt ailvits af historileas vial nesbord, af nutidens erfarenhet, och af solket och alla klassers känsla: huru vill man väl vis sig noz svaz, att Engre hychla tvifdelomel oc de andra hegge svarens giltighet? kan vål någo med anspråk på Sundlt förnuft pasta, att ma bör afsada sig fördelen att på laglig väg vinn en förbättrad National representation, blott der sore att det nya förslaget derom möjligen ick tillsfrenl-slaller en hvars fordringar på en, ehe hans begrepp, möjlig fullhomlighet, om han ih väl maste meduilva, att det battre stillfredsstalle hans onskningar än nuvarande Stands-rep resen. lalionen? kan väl någon, med sann sosterlandskänsla, önska att ännu lingre se en sadan stol national-angelägenbet uppskjuten, vid pal ljd a! en annan geng, mojlicen yttte vador eller inre olvchar och binder göra dess asslutande, liksor. hittills, Omöjlig Skulle vål de blasser, son sjelvNa medgildit samballsvidrigheten af deras sjelfskrifna representatians rätt . sedan Wweka al lala folkets samsäldt valda ombud cåvertaaz värden al deras, med alla öfriga medhborgare gemensamma våaliärdsangelngenheter? kunna de tre sonden, som skola skrida till val ad rihsdacsombud, sor sig fordalja att nu mer än nagonsin, deras plict är att der till urse hunnige, fordomsfrie, valtånkande män, som villigt och ärligt asidosätta de enshilte intressena för det limännas väl, och alla smaaktisa tvifvel och beräkningar, för den stora natiomalincipen: olkets sanna deltagande i lagstiftning gen samt uöfning af beslaltnhingsrhtten och de grundlagsenliga kontrollerna, Ge om samfaldt valda Omud? Nej! man bör boppas, att ingen tvekan, inga biatsister, inga falska våänner mera åro at )sesara; man ber vänta, att en och hvar, itran andels köonuna till den ringaste, icke nu skall tro ig böra erubbla på det mer eller mindre raioneilU, uti ett tvaeller enhatamar system, uti ett af folket allena eller af hkonunganmbten delis valdt, konservativt element, uii ett öppet pHler slutet valeller omrostninas-sSätt; o. s. v. Ht sadant och hvad mera som af tid och ersafenhet kan visas vara i behof a! rättelse, later ia luttare och säkrare förändras, sedan sormerna förändrats och representanterna blibsit enigare settiyck af det allmänna tönkesättet. Derföre vålignelse at alla dem, som nu med hlokbet och Fillizhet uppoffra sina eana fördelar, sina enshilla känslor, sina ögontlickliga teilvelsmal, at det Umannas fördel, at folkets känsla, och åt förröstan till de medborsares råttsbegtepp, som i amtiden hallas af allmänna förtroendet, att särda landet och alla solkhlassers gemensamma ästa!