. d. Kustvakten C. N. Qvist har tin häryarande Känmers-Rätt instämt Tulldistrietehefeu, Öfverste Ekenslam dels derföre, att Ekenstam genom sjelspantning tråntagit Qvist både Iläst och Sadelmundering samt åtlski liga andra klåädespersedjar och Ja a . 2 5 15, . . TJäi essecter, för en af Käranden uthändigad revers; dels: ochså dersöre att Ekenstam för skuld gjort asdrag å Kustvakten Ovists aflöning, tvärt emai krigLartiklarnes stadgande och förbud. Dessutom omtalar i Qvist i sin stämnings-ansökan, att ånverste Ekenstam, efter att hafva beröfvat honom de oumbärligaste klädespersedlar, likväl anbefallt honom tjenstgöring under den hårdaste årstiden. Ehuru nu det lagliga ansvaret svårligen kan blifva något af betydenhet, då Herr Öfversten förstått persvadera sin underhafvande, att genom vissa docu-— menters utfärdande, ställa förmannen fredad för den positiva borgerliga lagen: så är dock halten af Herr 0 moraliska menniska på ett besynnerlig sätt belyst genom denna stämnings-ansökan, hvilk en vi, i anssende till dess längd, ej kunna in extenso intaga; men vi återkomma uran tvifvel härtill.