Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1844, sida 1

föll från hans kåpa, just var en sjua och ej en åtta eller en nia, annars bade-de sju dödssynderna föga eller intet kunnat gagna honom. Förklaringen han gaf öfver dessa 7 synder förorsakade honom för öfrigt blott ringa möda. Med sin Jargon i moralen var det honom lätt att utveckla sig i allmänna phraser, så utnöt ta som gammalt spanskt kopparmynt. — Men straflbarare än dessa 7 dödssynder, sortsor honung Johan. är i min sanka hyckleriet, som, kanhända, just derför begås desto oftare, emedan det icke räknas till de 7 dödssynderna. Vore icke vi jordens konungar de jalundsvärdaste af alla dödliga. om vi hade rådsisare, som menade uppriktigt med oss? i men, omgisne af hycklare, kan blott sällan sanningens stämma intränga i värt öra och deraf kommer det sig, att vi, bländade afsynvillor, tresva omkring i ett olycksbringande halfdunkel. — Hyckleri, svarade klosterföreståndaren, är elt ogräs, som endast vexer vid Thronens trappsteg. — Och just derför längtar jag bort från denna krets. Jag inser allt mer och mer att jag endast 1 ett kloster kan återfinna lycka och luan. — Betänk, höge Herre, sade Patern, som I kort förut hade raffiat, att klosterlifvet har och sina skuggsidor. Tänk på enformigheten i vär! selnadssall ... vi sosva icke mer än 5 tim mar ... våra måltider vara blott ett kort 6 gonblick . . . vår enda glädje, vår enda veala är bönen. j I samma ögonblick uttrillade ur munkens kå