Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1844, sida 2

sterföreståndaren, hvilken man sade honom ve re alt träffa i matsalen. Förskräckelsen for, sisom ett elektrikt sla genom länkerna i en kedja, genom bjertat p munkarne, som blefvo hvitare än krita, mejl dock till all lycka behollo qvar så mycken be sinninz aft de snabbt stucko kort och ternin gar under deras käpor och i största hast göm de faskor och bägare bakom de med duka betäåchte borden. En af dem uppsteg skyndsam i predikstolen: alla de andra follo på dera knän, kväppte andäktigt ihop händerna till böt och ahörde med synbar rörelse det fromm. tal deras ärevördige broder böll, som knapp stalt 3 minuter på sin post, förrän konun, Johan VI, beledsagad af en enda af sina adju lanter inträdde i matsalen. — Frid vare med er, I fromma såder, sa de Konungen och hälsade dem med ett huld rikt leende. — Sire, svarade klosstersäreståndaren, ja; bjuder er vara välkommen i mina bröders namr och nedkallar öfver eder himmelns välsisnelse — Jag ber om forl atelse, i fall jos kom mer och stor er i er andakt. Flere måna: der har jag tänkt på alt göra er ett besök, mina foder, men min krasslisa hälsa bar ända ills i dag lagt ett binder i vägen for denna nin soresais. — Ers Majeståt har lidit plågor? frågade Pater Rasslaren med alla tecken till det innerigaste deltagande. (Fortsättes.)