Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1844, sida 2

böldingens brutala uppförande tillsogats icke min. lre den höga person llerr Landshosdingen hå. oreträder, än äfven en den fattiga hopen twillhå, ig ynslin3. Vi äro öfvertygade att manga sko innas villige att hjelpa den förorättade att b krida rättegångskostnaderna. från nhed:s Korrespondent. Stockholm den 21 Maj. I Lördags sked ombyte med tre platsar i Stats-Rådet och den v canta platsen tillsattes på samma gång, så: fyra nya ledamöter, på en gång, utnämnde De oszående voro: Hr Grubbe, Hr Heur och Friherre Lorisin; de tillsatte äro: Generd Löjtnanten, Frih. G. Peyron, som är förord. nad Chef för Landtforsvars-Departementet: s. Stats-Secreteraren Frih. J. Pordensalk; kiddd hus-Sekreteraren, Majoren F. O. Sifrerslolsl förordnad Chef för ÄEcklesiastik-Departemenie samt s. d. Löjtnanten, Bruhsägaren Jon Vern. Man tror sig med säkerhet veta, att Sia Rådet Frih. Lagerbjelke, som bunden af eget votum, vid de under Carl MV Johans ifragahomne lörtidiga pensioneringar af Sta Rads-ledamoter, först kan anse sig efter hars tis stetid berättigad till pension, i Juni manad, han tjenat de fem åren ut såsom sidan, aifver sin afskedsansökan, och att då Count Amirslen Friherre Gyllengranat efterträder I nom i Sjoförsvars-Departementet. anledning af friherre Peyrons sålunda ske da afgang från President-platsen i krias-Col cium och OÖfver-Post-Virektars-embetet har å ste ledamoten i nämnde Colleaium, General-Li nanten m. m. IIr Lefren blisvit tillförord att förrätta President-tjenslen och Sekreleratr i Post-Styrelsen, Exped. Sekreteraren Grun sljerna blifvit förordnad att tills vidare bes da Olver-Direktörs-embetet. Cheen för Fana-styrelsen, Lijrin bar i ledning af sitt hälsotillstand, satt förlängd p mission till den 4 Oct. och General-Auduo Netzel sortsar intill dess att sorvalta tjenst Hans ledamot-plats i sangstyrelsen förrättas der tiden af Sekreteraren Cederschiold. Det forut uppgilna fårhallande, att II. konungen afreser med sin samilj till Tulla: öfver Pingsthelgen, samt deritran afteser n kronprinsen till Götleborg, Trollhättan och nom Östergötbland hit äter, anses alldeles hert, och en tillförordnad Regering lärer reg i morgondagens konselj förordnas samt Rifle: dagskallelse om Söndag, Pingstdagen, i hulv stadens kyrkor upplåsas. Den här omnämnde utnämningen af de f Stats-Råden, bar väl väckt förundran, så vida, att Hr Sillverstolpes utseende iill klesiastik-minister af nästan ingen anades, ryktet om IIr Werns hitkomst, i och för gaendet i Rådet icke syntes bestyrkas då I snart återreste till sitt hem. Generalen Fr Peyrons val förmodade man, i fall ej lir M lerhjelm skulle ifrågakomma, ty många far icke att välja ibland, och Friherre Nordenfa var ej heller oförväntadt, då ban redan frågans väckande om Justitie-portföljens em lagning, hade förklarat sig villig att emott: en konsultativ rådsplats. Men sedan första i dran vikit, förklarar man lätt nog hela åtgär och ser deri hufvudsahligen ett Konungens mödande, att betrygga Sia om nitiska och betsamma departements-chefer för ärendernas v. lisa gång, samt om personer, som i hände af behof kunna suppsöera i några af de Dep: tement, som nu icke ombyte sträckt sig t Ingenting antyder, att fråga ännu är om ut randet af några så synnerligen vidsträckta el öomtiliga reformer: ty dels skulle da större haciteter ifragakommit, dels skulle man ej vär sig till mån, som i de flesta alscenden ä sjelfva alllsor konservativa, för att evna sig m kraft och osvertygelse till sådana arbeten. I heller sormärkes det häraf, att Konungen ämr gifva Stalsr: ds-instilutioneu i Sverige en lik: tad karaktere, som ministerer i andra länc äger och som vår grundlag väl ej bestämdt b der, men icke beller hindrar, då det tillko mer Konungen att bestämma Sialsradets arbe ordning. Man söker förgåfves något namn s kan ingifva Konungen sjelf, nationen elller ka raterna på taburetterna det oinskränkta fört endet, alt åtaga sig det moraliska ansvaret f regerings-åtgärdernas konsequenta samman hålla de, uppsöra ett tillsredsställande programm fi regeringens syften, och förena krafter och m del efter ett system, som kan ingifva nation trygghet, tillit och håg, alt på sida stödja m uppollringar och försakelser. Hvad betänkliga är: man ser ej en gång, att vid denna pa tiella ministereförändring någon bestämd äsi om represeniations-reformen kommit i betrakta de; ty om och friherre Nordenfalk, såsom ma enskilt hört, skulle vara för densamma, li rer Ilr Silfverstolpe vara en antagonist, oc ingen af alla har offentligt uttalat sig deroke Detta är icke fullt llllredsställandle: och svn