Ä satsen i tidningen den 44 dennes, att göra nåra anmärkningar. Ilan är ense med oss (och i mycket sägnar det oss att finna samma ösvertygelse vara temligen allmän) att någonting måste 1göras för att förbättra våra finansers närvarande Kkrassliga tillstånd, och för att inskränka vår insörsel inom gränsen af vårt exportbelopp ; men han finner blott att vårt botmedel, nemligen: en syslematisk indragning ur circulationen af alla de sedlar hvilka till Banken inbetalas för exporteradt silfver — (icke ett hastigt vidtagande af strypsystem, något som vi anse oss hafva klart antydt att aldrig behöfva ske i just betydlig mon, om åtgärden genomfördes som sig borde — smakar något sträft, och rekommenderar andra, som skola vara mindre kärsva. vi önska att så måtte vara och att det måtte hars till följd, att vårt medel, med den strängare smaken, må, till och med till den grad vi framställt, komma att mindre ofta behöfva anlitas. Likväl se vi, att uti Länder med välordnode kreditlagar och der tull och finanser äro vederbörligt handhafda, inträffa dock då och då Sådane periodiska missförhällanden; vi böra derör molse dem äfven här, sedan förbättringar i dessa delar hos oss blifvit gjorda; och hvad lerstår väl då annat än det kärfva medlet? HDessutom är hos oss det onda nu för dörren, och det tar tid att tillvägabringa de föreslagne eformerna. 4 Bland dem anse vi tullafgilternas inbetalning alkenast, såsom ett förslag af högt värde och förJenande största afseende. Såvidt vi känna har set ännu aldrig bragts å bane här i landet. Derigenom skulle utan tvifvel Importörernas ifver ninskas. kn kort tid, t. ex. en månad, torde kunna beviljas, inom hvilken desse borde sörilara sig, huruvida varan skall läggas på nederag eller ej. Ligger den engång der, borde dess örtullning aldrig tillåtas, och kreditupplag borde Apphåälvas. Också olverensstämma vi helt och bållet med! insändaren i förslaget om upphörande af låns veviljande å jern. vår tanka har alltid varit, tt prisers upprätthållande genom onaturliga meel, helst på sådane tider då de i allmänhet äro edtryckte, vållar förlust af mången SE narknad, som ej så snart kan ersättas, Vi tro icke att en hög eller låg räntefot i och ör sig sjelf utgör en säker måttstock för storelen eller litenheten af ett lands circulationsnedel, utan anse snarare att säkerheterna ofta unna målas efter den. Vore bankförhällandena å ställde att de lemnade osviklig, otvifvelaktig ikerhet för realisationen; vore de tysta förmånsätterna omintetgjorda, och diskonterade Riksanken och Privatbankerne inrikes vexlar mot 4 Trocent; så tro vi alt allmänna räntan snart ;ke skulle stå högre här än i Danmark — nemgen 4 procent — utan behof af påökning i et circulerande kapitalet. : Om Banken begagnade de fonder den nu utmar på jern, till diskontering af verkliga vexr, grundade på verkliga affärer, och med urkiljning mellan producenter och blotta konsuhenter, samt ålnåjande sig med två godkände amn, istället att fordra flere, af hvilka större elen kanske är utan värde; — om alla nya lån hed omsättning — ett lånesätt som här i Sverige Borde utplinas — upphörde, både i Bankdiskonen och i Privatbankerna, och en indragning edde, från dem som redan äro beviljade, af ll äfventyrs blott 40 procent, kanske till och ned endast 5 procent årligen; — om desse resan förhandvarande och esterhand blifvande Risjorda kapitaler jemväl användes till diskonteing af verkliga inrikes vexlar, mot 4 procents änta, så skulle sinanciella ställningen efterband Frsättas uti ett sundt skick, och inrikes vexlar Mart vara till i verkligheten, och icke, såsom u, blott i Förfaitningen. Endast vi bereda dem it element hvari de kunna röra sig, skola de nart nog uppkomma sjelfmant, utan att vi besölva, genom ett med fara förenadt experiment, Mamkalla dem, i det förmånsrått tillägges dem (Famsor boklordran. ö AÅlt minska kraften och värdet af boksordran unna vi ej annat än anse farligt, om ej för elopp under hundra Riksdaler. Inskränkes det ärtill, så tro vi det kunde vara nyttigt, emesan det skulle hindra mången af den lägre lassen att lefva på kredit, sig och andra till! Skepps-Notiser. Svenska samt titc ochfran Sverige asgångne eller ankomne fartyg. TRAVEMUNDE fr. aj 13: Albion, Steinorth. Carlsh. 7 —