Om Styrelse. (Efter Murhard). Andra Afdelningen. Om styrelse nedifrån uppåt. I. Idirekt motsats till det Stats-styrelse-system, varefter allt offentligt i staten, så mycket och a vidsträckt som möjligt, skall ske uppifrån hedåt, står det system, som har till ledande prinLip, alt så mycket som möjligt skall ske nedifrån Wppåt, eller hvarigenom folket kallas att sjelf sföra allt hvad som kan ske med dess egna krafer, det vill säga: att det öfverlemnas at folket, tt utföra och besörja allt, hvarlill det eger förmåga, större förmaga, än statens tjenare, agener eller myndigheter, hvilka tillsättas af högsta nakten, och sannt nog ej mer än detta, men Meller icke mindre. När samhällets medlemmar, I dettas särskilda kretsar och afdelningar, sjelf fMbestyra de angelägenheter och interessen, som illkomma dem, och statens högsta myndighet lott är bestämd att befatta sig med statens allänna angelägenheter och interessen, så har an en politisk ordning i tingen, som är diaetriskt moisalt den, hvarunder högsta styrande tatsmakten koncentrerar, indrager och centralisear allt i sig. Denna liknar då en af mänga lärskilda associationer sammansatt stor associalion, så att dessa mera på ett organiskt än ett ickanisht sätt, mera genom gemensamma interssen än tvång, äro förenade till ett oskiljaktigt elt, hvartill de särskilda delarne sorhalla sig åäsom lemmarne till en organisk kropp. På etta sätt eger både enhet och mångfald rum i egering och förvaltning; ty medan de särskilda elarne af nationen, så vida de bilda kommuner ch associationer, hafva sina egna regeringar ich styrelser, finna alla sig åter förenade genom epresentanter ur sin krets till en allmän regeing och styrelse af deras gemensamma angeläenheter och interessen. Således existerar der mm regering nedifrån uppåt, som hvilar på den redaste basis, nämligen på statsborgarnes tosailet, och som, i det den representerar hela naionen i alla dess delar, konstituerar en verklig atwonal-regering. Sjell-regerings-och sjell-styelseprincipen gör sig gällande i alla det offentiga lifvets sferer, och således utvecklar sig det riaste statslif, utan fara för samhällets enhet. .Hpet brister ingalunda ett general-guvernement ch en general-administration för det hela, eller, om man vill, en central-regering och förvaltning: en det hela styres och administreras ej från en höjd, som rakar uppåt öfver samhället i ett ouppnåligt afstånd derifrån och från en medolpunkt, kom , istället för att ligga inom samhällskretsen, befinner sig utom densamma; alla statskroppens eståndsdelar mottaga ej från en enda centralunkt ensamt impulsen för dess rörelse; tvärtom herrskar en, blott af lagarne för det hela nskränkt, fri sjelfverksamhet allestädes; med ett rd: man ser en organism, som utvecklar ett ikt och mångsaldigt lif, och ej en uniformmekanism , som qvälver och dödar allt lif i det nskilda och parlikulära. Således förverkligas ett sjelfregerings-system i samhället — som Engelsmänner halla åselfgovernmenty — i motsats j LR —:.—Md— Tr grn rn rr re ne ee