Från Åed:s siorrespondent. Stockholm den 3 Maj. Den sedvanliga folkfesten i förgår gick för sig utan allt deltagande af Hoflvet och den högre bördssamt penningearistokratien. Som ingen dispense från kungasorgen för dagen var gifven, så var folket till stor del sorgklädt, och nästan alla hade på ett passande sätt undvikit brokiga färgor; men för ofrigt var mängdens utseende såsom vanligt, antalet af sotgängare nästan lika stort som. eljest, och man tycktes föga sakna dem. som icke anse helgden af ett gammalt allmänt solkbruk fordra större aktning, än en etikett-fråga. bet hade blifvit utspridt, ibland annat genom asvenska Bieto, alt de förnäma ämna fira en särskild dag, den 42 eller 46 Maj, (eller gud vet hvarföre icke den 453, så hade man, så godt först som sist, antagit ryska tidräkningen). Man frågade sig i anledning deraf, och i fall klagodagen skall anses säsom termin för de offentliga nöjenas återbegynnande, hvarföre då Kongl. Theatern redan öppnats, eller hvarföre man ej heldre kunnat utsätta den sorgefesten på Söndagen efter begrasningen, då ju tillika en arbetsdag hade besparats at alla, och äfven Majdagen kunnat firas på i allt vanliet sätt? Men svaret kan förmodligen icke blifva annat, än alt det gamla hofceremonielet från envåldstiderna gä!ler mer, än alla kloka arrangementen för allmänhetens nytta och belåtenhet. :D..——