Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1844, sida 2

Daniel Berg, hvilken lät uppföra sprutan inzangen al sjelfva hupolen och derifran angr elden. Frivilliga Brandkorpsen har för sitt y förhallande fatt sig tilldelad en belöning af A Rdr B:co, och den af stadens sprutor, som fi bland dem inträffade, B:co Rdr 50; sistnämr bolazgets reglemenie. (Fortsättning fr. N:o Vi sade att den pietistiska standpukten vore beteckna sisom ett blott och bart tillstånd, den som i minsta mån vill göra detta ämnre fsöremel för öfvervägande skall lätt inse, alt ocksa är förhållandet, lihsom det är klart i gonen fallande, att detta endast omeselbara stand — hvilket närmast bestar i enstaka hj rörelser, såsom t. ex. en känsla af benädr afvexlande med förlvislan och känsla af föll! sStelse, — sullt delar genomarnat lil icke är ett med, ulan sill alla delar ski från det pietistiska subjectet, hvilket ehuru frå det än mande vara, doek på intet sätt är säl om sitt salizhetstillstand, emedan det i in som helst mån har dess innehåll i sin m hvilket endast han ske derigenom att subjej förenade tänkande och vetande detta inne med sig: ty på ett blott och bart hjertats stånd later sia ju med ingen säkerhet bys Enheten med Gud endast sasom tlillstand äri satt för allehanda tillfälligheter — den han lätt useblifva som inträda. Den omedelbara: hetens kategori, hvilken är omedelbar dilsere gar fullt i botten med saken. Den pielisii lrombeten är också särdeles bornerad jem med en sann christlig icke ostensibel sromhe hvilken lifvets och historiens Gud vinner sitt f erkännande; och för Uarje bildadt sinne s alltid den pietistiska freinhetea framsta se ungonting vämjeligt i otormede motsatser sp radt. Också är det mest obildade perso qvinliga subjekter eller svaga hufvuden, hy lata inbilla sig, att Gud är ett tyranniskt sende, som står utom verlden, och att me; skorna, som skapades till hans afbild af natt äro sa eländiga, så förkastade varelser alt od evighet skulle brinna i eld och svatvelpölar, de hederliga lasarepresterna icke voro så allt goda att trumfa på deras förstockade samvtills de änteliven vaknade — — — — i lvislan. Man anklagade för grymhet under :i svunna barbariska sekler inqvisitions-domstol: och Jesuiterna för deras sätt att lata kät brännas på balet, och man hade kanhända så alldeles orytt i att det var grymt att s menniskor lefvande — men då de plägor hv själen lider då den lägges på förtvitlans bål mandubbelt försärligare än de plagor hy kroppen kan lida; så torde man utan all alt kallas orättvis kunna säga, att nutidensa suiter-läsarepresterna — icke äro mindre i snarare mera grymma och mera sataniska i kåpklädda bödlar — ty de hafva ju lagt kl bort på andra sidan grafven, och vilja fän då forntidens jesuiter deremot brände srop för att frälsa själen. Jemte det att en car protistantisk christen med fasa och bäfvan mi se det grymma spel, som dessa eldoch svall dundrare drifva med arma, svaga, vilsele medchristnas srid och välfärd i denna verlos kan man icke utan bekymmer se huru pia men, hvilken härjande eriper omk sig, allt mer och mer uppträder med ett i af catholskt tycke. — Eller är väl eder lend ni sanaliske lisare-prester, som tyckas hafva gle det Rus-scalande oEvangeliumeto för den krossande oTLageno, nåson annan än att bred var protestantiska Kyrka, som mildt upplager i sitt sköte och utesluter ingen från Guds n bygga ett piclistiskt babelstorn tvärsöfver vägen salivhbeten?! Eller hvad är väl ert allena sax görande konventikelväsen annat än en modi rock hvarmed ni viljen utsmycka den allena liggörande catholska kyrkan, på det att vär ej ma skygga tillbaka för den lede gengangarå Hvad viljen ni annat än prestvälde och folkmål sornas fordummande senom en blind tro på ed Gripen ni icke med fräcka händer bimmelriken nycklar och föregilven eder kunna lösa och l da? Eller har man kanhända beljugit eder? allt hvad man talar om 25öronbigt och oFony tiklaro om menniskor hvars frid och lyckas lifvet, hvars hopp i döden ni tagit, endast gor, uppspunna af afundsamma mennisk hvilka missunnen eder helighetens gloria kr. eder tinning? —— — —— — Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. ; Paris den 48 April. Otaheili angelägenhetda: ma utnina förnämsta fråoan för dagen Der