Om Styrelse. (Efter Murhard). Första Afdelningen. Om styrelse uppifrån nedåt. H. en politisk ordning, sådan som i det föregåe omtalad, der statens regent tillika är staesare och det förhållande, hvari de, som a till staten, statsgebitvets innebyggare, stå I honom, liknar det, hvari de på ett stort Ps bosatte menniskor stå till godsegaren, kan, dess bestämmelse skall vara att tillvägabrinen regering, som har folkets väl till ögonske, blolt vara grundad på den stalsrättslisantasien om en idealisk fullkomlighet, en aren natur hos en regent, som födselns tillghet hvarje gång gilver, en fantasi, som vändigt måste stå i skarp motsats till verketen, emedan detta statens öfverbufvud, humycket man än vill idealisera det i theo, dock i praktiken är och förblisver en niska, underkastad alla sitt slägtes svagheoch skröpligheter, och alldeles ingenting vi. Men för alt betrygga ett sådant statsregerings-system, genom ett förvaltningsnde, som svarar deremot, och förskaffa det åänd och varaktighet, visar det sig visserlioundgängligt nödvändigt att förverkliga mokiens idce i dess möjligast sullkomligaste het, och detta låter, för framtiden, ej göig på annat sätt, än derigenom, att man, enna sida, vindicerar de till staternas stye kallade furstar, liksom påfvarne, en olelset, som nästan kommer på ett ut med elenhet och allvishet; men å andra sidan ka frånkanner folket hvarje myndighet såför det närvarande som för framtiden och evighet. Då ofelbarhet nu ej finnes hos ot menskligt väsende, kunde det första blott derigenom, att man fritoge surstarne från verldsligt ansvar och deremot blott bestämen ansvarighet för dem i himmelen mot I, såsom verldsalltets högsta beherrskare och konungars konung. nder en sådan politisk ordning, hvarige1 staten absorberas i dess regent kan det kifvas några offentliga angelägenheter (res Micce) i dessa ords sanna och äkta betydelty derunder måste det förnämligast vara a om den regerande lurstens och hans sajs angelägenheter, hvilka anses vara iden. a med samhällets. Den allmänna opinionen deri ej inrymmas någon rösträttighet, och är fullkomligt följdrikligt att undandrage et hvarje sjelfverksamhet, och isynnerhet rje deltagande i Statsforvaltningen. Under ana sörhallanden, äro en oråknelig mängd organer nödvändiga för den öfversta rege de myndigheten, för att öfverallt göra des: st ecna vilja gällande. Således förde dett: em till ett minoritets-herravälde med mokens person i spetsen, hvilken minoritet snart om monopolium, tilleenade sig hela rege 2soch sorvaltnings-väsendet i staten, och er alt småningom hafva utträngt all annat ut, med större eller mindre sjelsständig verk