Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1844, sida 2

? Vi lofvade Herr Kommendanten på Ny-Elfsborg. att vi skulle halla honom tummen på ögat, och voro då öfvertygade om att det icke skulle dröja länge förrän vi finge anledning visa H:r Kommendanten, att vi också verkligen ämna halla värt löfte. Vi fa således nu först fästa vederbörandes uppmärksamhet vid Hr von Qvantens oemotstandliga begär att arrestera likt och olikt. Tillfölje af denna arresteringslusta lät Hr v. Qvanten nemligen den 3 sistlidne Mars kl. emellan 7—8 på aftonen fäkta bonden Olaus Johansson från Sönneröd i Lundby socken och Vestra Hisings häradhvilken anlände till fästningen med akdon för att derifran athämta sitt hu-bondefolk, som varit till fästningen bjudne på fadder-kap. Den arresterade bonden lörer hafva haft den oförsigtigheten att till en post yttra sig om hans berrligbet Hr Kom mendanten i icke alldeses delicata ordalag och efter Hr v. Qvantens rätt-begrepp qvalificerar sidovördnad mot honom en ock hvar en såsom arrestant. Bonden lösgafs först andra dagen efter arresteringen, kl. 11 på förmiddagen. En dag i slutet af förra veckan lårer Herr t. f. Rommendanten dessutom hafva varit vid särdeles dåligt humör; ty då kronobåtskepparen på Elfaborg. som har underofficers rang, återvände från Götheborg, der han olyckligtvis glömt qvar en ost, och Hr Kommendantens långtan efter detta födoämne troligen varit stegrad till en fasligt hög grad, fick den glömske båtskepparen umgälla sin törsummelse med — stryk! Det förefaller sannerligen rätt betänkligt att Hr Kommendanten börjar bli sader lysten. Så mycket Hans Herrlighet Hr Kommendanten tycker om ost, så litet tycker han om hundar. hvilket vi kunna sluta oss till deraf, att ArtilleriBefälhafvaren på Elfsborg för ej längesedan måste skjuta ihjäl sin hund, för att ej misshaga Hr von Qvanten. Skulle det väl vara möjligt att Hr kommendanten tillförene blifvit biten af någon galen hund och derföre nu afskyr hela slägtet? Otroligt är det visst icke! Deremot skall Hr v. Qvanten nästan med faderlig kärlek älska kalfvar. I sammanhang med hvad vi nu anfört, vilja vi ej neka plats åt följande insända artikel: Det berättas att den nu bestämnde Commendanten å Ny Elfsborgs fästning i dessa dagar utfärdat ordre att det derstädes förlagde manskap utur Göta Kongl, Artilleri Regemente böra paradera, klädde i fall uniform, den 24 dennes, da han i egen hög person tänker öfvertaga nefälet öfver denna vigtiga Fästning, som man med skäl kan kalla en af Sveriges Nycklar. Det är i sanning både ynkligt och löjligt att en äldre karl kan bete sig på sa vis, då han redan en längre tid innehaft denna befatining ochkan man gerna här göra en anspelning på den lilla vandevillen UNya Garnizonen. — Värst af donna tillställning är likväl den af honom befallda Saluten. ty mangen, oaktadt klädd i uniform. sliter likväl ganska ondt vid Canonskotts aflossande; radligast vore derföre att inställa denna mera krigiska ide. Man kan således efter den 24:de dennes vara fullkomlig trygg för att ej någon fieude törs sjöledes göra oss nagon visite, och om öfvrermakhten skulle vara på dess sida är man fullt förvissad om att commendanten förr sprängde Fästningen i luften än gaf sig. Skulle Ängfartyget Götha Elf medhinnas att inom denna tid blifva iständsatt hoppas man Direktionen annoncerar en lustresa till Elfsborg, då ganska säkert ett större ansal passagerare komme att följa med för att öfvervara ofvannämnde festivite.