Från Ård:s orrespondeni. Stockholm den 9 April. Påskhelgen bar varit! såsom vanligt, eller till och med mer än vånligt stilla och dyster. Pen Konul. familjen har icke synts ute, annorlunda ån i kyrkorna, och likaså den resande fursten, Drottningens bror. Grelve von Blächer-Altona, som Vitkommit från Danska hosfvet med condoleance-brel till Hans Maj:t, hade företräde i lördags, då äfven Danska ministern Gresve von Moltke aflemnade sina förnyade kreditiver. Man gör nu allt för att öfvertyza den misstänksamma allmänheten, att instillelsen af del lillämnade Student-taget denna sommar till köpenhamn, är blott och bart ett foster af den djupa kongssorgen. Nekas kan det icke, att Prolessor Geijer, som i Upsala-Korrespondenten låtit införa det tal han höll till de församlade Studenterna, sopat rent för sin dörr, ty der nämnes icke något som kunde tolkas så att polilisk fruktan eller rättare politisk medgörlighet ingått i saken. Ändra tal tryckas deremot icke. Det synes ock vara lönlös möda att söka öfvertyga allmänheten; ty man tror sig alltför väl veta, såväl om de misslyckade råden i Köpenhamn, som om de hvilka gilvits bär; och att taga sorgen efter en i Mars månad afliden kounnz till skäl för inställelse af en Juni-resa a obefryndade personer, år hvad vi i alla tider, efter de gode Danskarne, kallat snack. Expeditions-Sekreteraren — Richert hilkom 1 thorsåags afton. Man väntar att snart få höra om han skall intaga en plats i Stats-Rådet eller i Lackomitteen. I begge fallen torde väl hans inträde medföra nödvändigheten af andras ut gång; och hvar man önskade att heldst finne honom, behöfver ej sägas. Emellertid far mar respektera den betänksamhet, hvarmed stege göres.