alltid först ashandlaGranskningsutskottet, hvarvid ytterligare, som oss synes, ganska riktiga föreskrifter göras. — 447 2 talar blott om, att hela riksförsamlingen samfäldt bör förrätta val, som omförmålas i 445, 44, 15, 17, 22, 27, 28 eller 29 22, och dervid kan ej vara något; alt anmärka. — 454 2 säger, att, som vanligt. ! vid val till fullmäktige, revisorer, ledamöter i valnämd, ulskott och i andra kammaren samt Ityckfrihets-kommitteen, lottning skall afgöra imellan lika röstetal, och på annat sätt lärer det ej heller kunna tillga. — 458 2 förbjuder ganska riktigt hvarje hinder för riksdagsman att sullgöra silt kall, utom i alldeles oundvikliga, angifna fall, och ingen kan finna det oriktigt, alt en nationens representant på allt sätt skyddas i sina rättigheter och bålles till sina skyldigheter, det är ju, att bevaka nationens eget hästa. — Till detta skydd hörer äfven hvad som bestämmes i 440 2, der det heter, att dingen riksdagsman må kunna under tilltal ställas eller sin frihet beröfvas för dess gerningar och yttranden i riksförsamlivg, kammare, nämd eller utskolt, utan att den kammare, der han eger säte och stämma, sådant tillatit, genom ett ultryckligt beslut, deruti minst fem sjettedelar af de vid omröstningen närvarande ledamöter inslämt. Ingen kan annat än prisa detta rättvisa skydd för riksdagsmännens oberoende; utan detta skulle kanske mången, af menniskofruktan, hindras att yttra sin öfvertygelse, hvilket dock, då det är fråga om hela landets väl, är så ytterst vigtigt. De restriktioner, som göras i andra punkter, följa naturligt af sig sjelfva, och lifsstraffet mot ölversall inom riks-Jorsamlingen eller dess grenar, sinna vi ej för strängt. Det bör dock aldrig komma i sråga inom ett sådant urval af nationen, som riksförsamlingen bör utgöra, ehuru man, isynnerhet inom Nord-Amerikanska kongressen, ej saknar exempe all ifvern drifvit ledamöserna till verkliga slagsmål. Dock det är just dylika missbruk af solkfriheten vid val, voteringar, o. s. V., man bör göra allt att förekomma; ty de vanhedra ett frilt, bildadt folk och gifva lastarenom rum, ehuru hvarje fsörnusltig inser, att man ej bör fördöma bruket för missbrukets skuld. — 144 H söoreskrifver blott huru förhållas bör vid förberedandet af riksförsamlingens första sammanträde, enligt nu föreslagne reform, hvarföre jemväl bestämmes att denna vid grundlagens slutliga redaktion bör uteslulas. Oss tyckes äfven, all dervid ej allenast de ändrade SS böra anmärkas, utan hela grundlagen i en följd uppgöras och meddelas allmänheten. Detta hade äfven varit tillbörligt vid nu hvilande förslags uppgorande; tv vigtigi bör det vara att, under det ett grundlagsförslag hvilar till asgörande, inhemla allmänna opinionen, och det är nagot för mycket begärt alt man skall genomgå de digra riksdagsprotokollen, för att leta upp de vigtiga smulorna: uvetekornen i halmlasset. Det är enskildes bemödanden, man bar att tacka för möjligheten, att taga reda på ständernas egenlliga mening i nationalrepresentationens vital-fragor. — 145 Hbeslämmer huru andra kammaren första gängen skall bildas vid den riksdag, då det hvilande representationstörslaget antages; en , som nalurligtvis älven bör gå ut vid grundlagens slutliga redaktion, hvilket jemväl anmärkes vid slutet af denna F. Denna bildning a! andra kammaren är en naturlig följd af hvad som förut föreskrifvils derom, och förklarar närmare, hvarifrån andra kammarens ledamöter egentligen kola tagas, som sorut verkligen var något mörkt sillar man nu det föreslagna valsättet till andra kammaren och dess sammansättning öfverhufvud. så maste man äfven gilla hvad denna Ä föreskrifver. vi hafva redan sagt vår mening derom. Dess före träde tramför nu gällande riksdagsstadgar är doch så i ögonen fallande, att valet deremellan ej böl blifva svart, och således ingen redlig sosterlandsvän kn någon olik menings skuld, hindras ifrån at lemna sitt bifall till denna öfvergång till något bältre om också ej det bästa, eller förmas att längre upp skjuta att tilldela fäderneslandet välsignelsen af or förnufisenlig representation. År denna mening verk ligen bättre, så gör den sig nog med liden gällande Härmed upphör det egentligen nya förslaget til representation, dock vilja vi, innan vi slusligt yitr. oss, ännu genomgå några 68 af regeringsformen hvari hufvudsakliga ändringar föreslås. De, hvar blott är fråga om benämningarne, och paragraf numrens ändring kunna saklöst förbigas. Fortsät tes.) ———— AAAn ——