Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1844, sida 2

onungen och intet af Rikets Ständer, o. s. v essa insinuationer bevisa blott, att Allehand orfattaren nedskrifvit sin artikel, utan att haf a gjort sig full reda för Korrespondens-artikeln yftning, och utan att sjell ännu hafva up utat den ställning, hvari i vart land för de ärvarande befiuna sig, Konungamakten, Admi istrationen, Representationen och folket. Lätom oss derföre något närmare betrakl örhällandena. Allehanda. som sjelf varnar mot illusioner ånker sig likvål vär samhbällsbyggnad såsoi ullt och färdigt konsti utionel. Det tros p en samverkan mellan Regenten och hans rät ifvare å ena, samt folkets ombud å den aft Ira sidan. IIuru serna skulle vi icke älve utaga allt detta, om det verkligen så vore cke atv vi med Minerva? och Biet vilje uker opa, att Sverige icke är en konstitutionel stag: Devare oss erilrån! Vi äge ju en konun om lagenligt bör höra ett Råd, och denne k nung med sitt Råd böra lagenligt af Rik Ständer allena kunna få rättigheten att disp nera folkets krafter eller uppoffringar för sar hällets högre ändamål och för regerings-besi ren, m. m. Men till en fullkomlig Konstit lionalitet erfordras något mera än blott den skenbara form; det fordras en anda och i d na anda lefvande krafter: organer. Finnes hos oss en sådan konstitutionell anda? Ar folkets anda, som lilvar Regeringsmakten of tvärs om? är ett samrädande mellan Reg och folk genom den förres Råd eller de se res sigurerande Ständs-ombud möjligt ! Ener hyr eller kan en sådan konstitutionalitet finnas, m en Ståndsrepresentation; med privilegierade presenterande solkklasser; med ett nästan u slutande på jordbruket och den synliga förn genheten lagdt försvarsverk och beskattnings (som man til och med vägrar solkombuden bestämma eller förändra); med ett presterski som utgör en politisk makt: med ett Borgåms skap, som står under regerinasmaktens eko miska despotism: med en Domarmakt, en krih här och en förvaltning, hvilka till det m bero af ingendera Statsmakten, och hvarken regering eller folk, men som då de i nå göra det, ensamt bero al Regerings-makten? Det är blott genom barnsliga illusioner, s man kan anse ett sådant samhälle fullkon konstitutionelt, och bedömma dess förhallan efter mönstret af en Fransk eller Eng konungamakt, Parlament. o. s. v. Der kvin förhållandet vid en ny konungs tillträde vara annorlunda än NAlehanda vill hafva d men här uppstå, med andra institu ioner l andra skäl att pröfva hvad nyttigast vara h Till följd af den aflidne Konungens syst som nationen just måst så länge fördraga, medan Stånds-Representationen alldrig sorn 2ifva kraft ät vara grundlagar och statsform hafva vi ännu alldrig fatt de konstitution rådgifvare (Ministrar), som likväl Regerings men tydligen asyftade att framkalla. Icke gång ett sortydligadt grundlagsstadgande der har kunnat tillvägabringa denna instlilutionsa rigtiga bemärkelse. Det är salunda otå bart, att den nu i ögonblicket kunde stå dig. Men det vore deromot icke otänkb alt man borde kunna hysa det förtroende den nye Konungen, alt llan skulle i detta seende vilja gora grundlagen till en verklig Intill dess Han visat sig vilja detta, far S ska folket mera direkt hälla sig till Hon lychligt att då ännu kunna hoppas på en ste, som i sin kraftigaste ålder kommer thronen; som i 26 år varit Rikets kronpr som således icke bordt vara så sorglös förk . ära och fördel, så utan kännedom af bris na i landets lagar och institutioner, af föll behof och önskningar, af embelsverks och t stemäns, samt äfven många andra individers seende och förmåga, att, Han ej skulle na bilda sig ett allmänt begrepp om tidens ligare frågor och en någorlunda antaglig om medlen och verktygen för deras bästa. Det var just med anledning af dessa för landen, som det i Korrespondent-artikeln sags nödigt, att ej förhasta sig med riksd kallelsen; att lemna den nve Regenten tid, bestämma sin plan, att bilda sin rådkamm att visa nationen hvad Ilan ville, och dere nästa är, möta de sammanträdande Stände (Forts. e. a. 8.) Uu tr ikes N y heter. t2:2 633 Re — EL —— ——