Styckegods. RYSK-POLSK carECIBES. Uti den, på kejserlig befallning, till romerskt catholska kyrkornas och skolornas bruk i Ryssland, i Wilna 1832 tryckta Catechismus finnas, bland annat, selajnde mustiga bitor: Fråga: Huru måste den lydnad vara beskafiad som vi äro skyldiga Kejsaren? Svar: ben måste vara en fullkomliz, sig passist sorhällande, i alla hänseenden obesränsad lydnad. Vidare heter det: Om Kejsaren så ästundar, måste man af lydnad för hans vilja, offra silt lif. brislande vördnad för Kejsaren och otrohet mot honom äro de afskyvärdaste laster. Säsom öfvernaturliga grunder till denna vördnadspligt ansores: all Kejsaren är Guds YVikarius och minister här på jorden, för att verkstålla hans bud och besallningar. Ohörsamhet mot Kejsaren är spledes alldeles detsamma som ohörsamhet mot Gud, som hela evigheten igenom skall straffa denna ohörsamhet. Christus sjelf, som lefvat och dodt som romerska kejsarens undersate, har vårdnadsfullt underkastat sig den befalluing, som dömde honom till döden; enligt hans och hans aposllars esfterdame mäste man veta alt lida och tiga. UNDERBAR RÄDDNING. Giacomo Patermo, arbelare i en Prinsen af Trabia tillhörig svasvelgrusva på Sicilien, blef den 8 November förra året lefvande begrafven vid ett grufras. JS dagar lefde han i mörkret utan föda, blott sparsamt läskande sina läppar med den utdunslande fukten; dock plågades han icke af hunger. Slutligen kom han, mer lik ett spöke än en menniska, efter oupphörligt, sorsigtigt kringkrypande i de vidsträckta schakterna, genom en träng spricha åter sram i dagsljuset lill sina kamrater, hvilka förgåsfves bemodat sig att undanrodja de instörtade massorna. — STÄDADT TIDNINGSSPRÅK. Följande uppmaning af en tysk, nordamerikansk smastadstidning visar huru man der i landet krälver tröga prenumeranter: Den obäkliga köttmassan, som en gång döptes till F. Wiese, inbillar sig kanhända alt hans hvad årligheten beträffar ogenomträngliva Rhinoceros-hud så tröttat oss, att vi skola uppaifva att vidare mana honom att betala var I fordran. Ilan bedrager sig. Om denne skojaren Wiese icke snart lagar att han kan betala oss, så hafva vi att berätta om bonom en liten allt för hygglig gasrörshistoria, som ingen menniska, den der har qvar den ringaste gnista af blygsel, skulle vilja höra om sig Men vi skola utan betänkande dermed förlusta allmänheten för qalt ställa denne pussige, kopparnäsade Wiese, i ssin rätta dager. tan må icke lyssna till eina vänners råd, utan till det inslumrande samveI tels röst. il KANAL GENOM SUEZISKA NÄSET. Franska tid: ningen Consistitutionel innehåller en interessan! privalskrifvelse ur Alexandria af den 27 Ja nuari ofver planen all medelst en kanal för. -I binda Råda hafvet med Medelhafvet. Fran -I ska regeringen, heter det i denna skrifvelse rihar gjort så mycket väsende af den till Pa —