Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 22 Febr. ben förut onnämnde Jagllagen bar antagits af Deputerade kammaren, efier en langvarig, kögst trakig debatt. Oaktadt de amendementer denna lag erhallit, har den dock nog qvar af dess ursprungliga aristokraliga syftning, för att vara ett bevis på hammarens slapphet. Saledes inrymmes prefekterna rättigheten all tilldela eller vägra tillatelsen att jasa. Ett annat stadgande inskränker den personliga jagträttisheten. lir Remusals motion om incompatahiliteten, eller behörigheten att på en gang vara deputerad och tjensteman, har sorkastats i deputerade kammaren, dock med en ganska svag majoritet. Af pelitioner som inlemnats till Kamrarne, må anföras en af lir lsambert i Deputerade kammaren om slasvetiets afskaffande i franska colonierna, samt en af Grefye Tascher i Pärskammaren om upplatandet af en tillflyktsort i hospitaler och invalidhus åt arbetande af båda könen, som af ålder eller orkesloshet ursländsatts att fortjena sitt uppehälle. Hr Jaques Lasitte har vid underrättelsen om de medel hvaraf hans brorson Charles Lafitte begagnat sig för att blifva vald till deputerad, inlagt om afsked från den presidentbesalining han innehade vid ett verk, hyaraf Charles safitte är medlem. Amiral Dupetit Tkouars har för Frankrike tagit Otaheiti i besittninz, och afsatt Drottning Pomare, som tros skola bepilva sig till London i sällskap med den engelska missionären och consuln Pritchard, på hvars råd och ingisvelser, enligt franska uppgilter, drottningen visat den motsträsviaket mot franska protectoratet, som slutligen foranledt den nu inträffade catastrosen. Amiralens handling har väckt mycket uppseende både i London och i haris. ännu är den icke ofsicielt godkänd al franska cabinetlet, som lär rahat i ett icke ringa bryderi för den kinkiga position, hvari denna landvinning satt det till Ensland. ENGLAND. Engelska posten af den 25 Febr. har unleblisfvit, så alt underrättelserua från London icke äro af senare datum än den 20 hebr. bå fortfor ännu den i anledning af Lord John Russels motion väckta debatten ofver irländska angelägenheterna. Oahtadt denna Iånavariohet af debalten, göra dock de kraftsulla, eedigna talen i sorening med ämnets vigt, all interesset hibehalles olörminskadt för densamma. hland talare, som — ö