Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1844, sida 2

ler det sist förflutna decennium, såväl i hänsende deriill att borgarena sordrogo det, som; ut soldaterna utförde det. Den allmänna frieten har för ogonblicket inget annat skydd än let moraliska, som ligger i erindringar ur den lJyaste spanska historien och fi den Fännu till n viss grad fria pressen. Journal des debats var rätt när den säger att den monarkiska prinipen utosvar i Spanien ännu ett oforkränkt välle (7). Detta välde å och behosvet sjaf ordning och lugn efter den lanuvariga förvirringen ) är let väl man får tillskrifva det lätta genomdrifvandet af de ofvannämde reactionära atgårderna. Med den frin cousmunala? författningen , utropa Ecu klagande kort före resningen i Alicante, med denna ärevördiga qvarlefva at vara gamlay friheter för svinna äfven nutionalmilisen och alla de instimtio ner. hvilka närde var frihetskärlek och bibehöll i lifligt minne den strid och de ädla uppoffringar som så euthusiastiskt blifvit gjorda för förvärfvandet af dessa institutioner, Man vill ur värt minne utplåna de sid; sta sparen af de i frihetens kamp mot tyranniet tillkämpade resultaten, sönderslita baudet emellan forn, tid och nutid, framkalla en restauration. som, utar att skygga för uagot hinder, söker att förqväfva oc utrota allt hvad som i spanjorens bröst kunde väck och utbilda ädla tankar och känslan af värdighet oc oafhängighet. Detta är den hemliga anledningen tilll denna orättvisa förföljelse emot alla frisinnade, hvilka med deras blod upprätthallit författningsbyggnaden 1 hvilken redan ater synes vara zå nära att instörta detta är den hemliga anledningen till Ayuntamient i kraft af kongl. betallning. till denua upplösning (a milisen, dessa förvisningar. dessa militär-commisioner dessa arresteringar och förföljelser. Skulle Cnbrerm handlat annorlunda. om ban planterat sitt svarta ba ner på Maragossas torn? lIuru annorlunda skulle ha bestraffat den alltid hjeltemodiga staden, motathva tapperhet och beslutsamhet hans förtviflade uneträng ningar strandade? Kuude hun göra värre än lage skjuta på en värnlös massa och atgjuta oskyldigg Larus och svaga gubbars blod, värre än att fängsla den vältörtjenta miliscus anförare och lata döma de af godtyckliga milisär-commis-ioner? Alla fractioner al Progressisternas parti stäm ma för närvarande osverens i den osvertygelsen att constitutiunen sväsvar i den syitesria far och att en omstörtninesplan verkligen är a band mot densamma. Många ana någon ting än värre rykten gå att regeringen, eller fastmer General Narvaez är i hemligt förstånd med Carlisterna det talas om en formålning emellan drottnit sen och prinsen af Asturien, om en fullkou lig restauration med bibehallandet af skenet en constitutionell försatinina. Upplösningen 3 Cortes hålles allmänt för säker, och Modarad I sjelfva förneka den icke. Huru, säger man, ha regeringen kunnat fatta detta beslut, utan a olsentliggöra detsamma, och huru skulle ma ånnu kunna tro på dess redlighet, på dess ä sliga assigter hvad statsförfattningen beträfsarlnn Föreskrifver icke författningen att Cortes mås (åter sammankallas inom 3 månader efter dera upplösning, och således nya val utskrifvas efte å Söker man icke att eludera deni grundlagsbestämmelse derigenom att man läte Cortes svåsva i ovisshet och icke upplöser de Har Espartero, denne om nationens fribet s välförtjente och dock så svårt förtalade mar icke alltid handlat redligare? Han har 3 gange under sitt 3-äriga regentskap upplöst Cortes emedan han för söndringar och tvedrägt ic förmådde regera mer, men blott för att strax utskrifva nya val och vädja till nationens rös som man ty värr slutligen icke förunnat a uttala sig. Deras aningar, hvilka ur progres sistisk ständpunkt beklagade Juni-revolutione och i den samma straxt varsnade verksammh reactions-elementer, som dag från dag skarpa I skulle träda i dagen, hafva fullkomligt slag in. ) De progressistiska hufvudmännen för Juni. resningen äro nu dels på flykten, dels sorsmåh I tande i fängelser, och alla aslägsnade från st fretsen. ?) Troligast det senare, ty så puss omdömessörmäg mäste man väl tillerkänna spanska nationen, aft den, all dess förmenta royalism oaktadt, dock in ser. att de frihetsmördande dekreterna icke få till skrifvas den lilla drottningen, utan blifvit henn uflockade eller till och med aftvingade af Cumarillan. Red. anm. ?t) De segersanger, Journali des döbatuppstäme efter Eaparteras störtande, bebadade. såsom redan da unmärbte. ingenting godt för Spanie (Red. anm.) PORTUGAL. Emot den i Terres Novas ulbrustna insurrec tionen äro af ministeren vidtagna de kraftiga ste åtgärder. Besallningar äro afgängna till fle spension af Habeas-corpus acten och alla tid ningar utom Diario samt om ett län å 2000x; Contos. heviljas lanet, så anses alla förhopp ningar vara ute för insurgenterna, hvilka lär vara skralt försedda med mynt. NORD-AMERIKA. . New-Yorlk: den 24 Januari. Presidenten ha hs vägrat att framlägga för Congressen den on Oregon-gebitet förda diplomatiska corresponden cen, i anledning af de underhandlingar, so förestå i och för denna angelägenhet. . . 2 — Nva Mms täece M: BHAtar ära na vå-cenn A