Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1844, sida 2

comlig restitution föga trolig, Det är väl ock inga anledning att hoppas, det en 80-årig man, ter så svårt sjukdoms-ansall, skulle kunna undzå en försvagning i lifskraft, som måste verka på minne, syn. och tankeförmåga; det är såleles icke att formoda, att Hans Maj:t kommer itt ålerlaga regeringen, åtminstone innan han längre tid af sommaren fått hemta ro ock krafser. Emellertid torde väl det mest nödvändiga af regerings-ärenderna komma att behandlas skyndsammare än hittills; och då konseljerna nu, under H. K. Höghet hållas ofta och antaga en mera grundlagsenlig form, torde väl äfven måhända deras behandling blifva mera lugn och öfverlänkt. Men så länge det provisoriska skicket fortfar, synes det blifva omöjligt, att den gamla sidoinslytelsen från sängkammaren kan upphålvas eller ens neutraliseras; och så länge kan väl ingenting af större inflytelse på vårt samhälles utveckling och förbättring vinnas. Allt förblifver nog vid ungefär hvad det är: och skulle vi under sådana förhållanden gå det nästkommande lagtima riksmötet till mötes, så ser det föga trestande ut för nagra lyckliga resultat deraf. Med undantag af expeditionerna på de redan före II. Majestäts sjukdom fattade besluten, hvaribland en nu ofientliggjord akt om gesåällvandringar lyckligtvis räknas, så att det får anses säsom den tillförordnade Regentens gesellstycke, har man föga hört något ännu. Man har klandrat ett par benådningar, af mördare och rånare, och det af ganska olika grunder; men det synes, som denna princip, att ej använda det i grunden lika onaturliga som ändamälslosa dödstraffet, ätminstone vore ett tecken, att H. k. Höghet uppfattat den högre och ädlare anda, som bör leda samhällets förhållanden till individen, än hämndens och råhetens. Inom polisförvaltningen i hufvudstaden sörmårkes ännu ingen åtgärd, som vittnar att det gamla systemet kan utträngas derur. Iustitie ombudsmannen har väl börjat röra litet vid polis. styrelsens egenmäktighet; men illa nog är de i en sak blott, af de många vigtligare och instytel serikare fördet allmänna, som dennas valdsam het framkallat, och i en, som kanske allmän na omdömet , mindre bestraffar än lagbokstafven KK A Aiiii —