Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1844, sida 2

vt OITC JoITGOI4A81E 901110-2; 0011 1td1 uu — i ring af kol en tum tjock i kruckans periri. Detsamma var händelsen med en Garenia. De kol som användes till ofvannämde örsok voro det dammiga assallet efter Tall och rankol; det visade sig verksammast, som vin-— ern öfver blifvit exponeradt för luften. Försöka omma att anställas med kol af tätare trädsor er med Torskol och Djurkol, troligen kommim ke de att gifva så fördelaktiga resultater som vull och Grankol, i hänseende till deras porosi et och lättare assimilering. För öfrigt anmä es, att alla på omtalta sätt behandlade växte ehöfva rikligen vattnas, emedan annars försö en helt och hället misslyckas. Denna kolet erksamhet beror troligen på dess förmåga u det uti en längre tid qvarhäller d åxtdelar, med hvilka det kommer i berö ing, det må vara rötter, grenar, blad elle ladstycken, oförändrade i deras lifsverksamhel å att Individuum vinner tid, att ur sig sj itveckla de organer, som äro nödvändiga ti less vidare underhåll och fortplantning. Kole jenar växterna äfven som näring, det utgör e is växternas hufvudsakliga beståndsdelar. kol verkar äfven gynsamt derigenom, att det hälle orden ren från ruttnande substancer, som ol — iro orsaken till Sponziolers utdöende. Def porositet, äfvenså dess förmåga att bastist up suga vatten och efter skedd måttning lata da sippra igenom sig torde äfven vara af sorde aktigt inflyiande. i — Gaslysningen i London och dess förstad underlalles genom 48 allmänna Gaslysning anstalter och 42 Companier med ett capital 2,800000 e. 180000 Tons stenkol frambringa på år 1,460,000,000 cubiksot gas Man räknar 434,34 lågor fördelade på 30,400 consumenter. Täl darenas antal är 380. Gazometrar gilves d 176, som större delen äro dnbbla och kunn fatta 5,200000 cubikfot gaz. Till retorternas upphettning användes daslige 890 Tons stenkol; under de langa nätterna so brånnes 742,000 c.fot, och 2300 persorer s — selsättas vid gazlysnings anstalterna. Från ar 4 sik till 4827 tilltog gasförbrukningen dubbelt, och samma förhållande från 4827 till 4837. — Färglös Copal-fernissa. Till detta ändamål icke all Copal brukbar, man måste vid utväljas det försöka hvarje stycke särskildt, derigenom: derpå drypes en droppe Ol. Authos. Blilsu stycket på det fuktade stället mjukt så är brukbart, men i motsatt fall ej. Copalen stö och siktas samt inlågges i ett glas aå att pulv betäcker botten till en half tnms höjd, sedan vergjuter man det till lika böjd med Ol. Auth och omrör blandningen; efter några minu bildar alltsammans en seg vätska. Denna lå man stå i 2 timmar, gjuter derpå 3 till 4 dr par högst rectifierad Alkohol samt utbreder d öfver den oljaktiga massan, på det sättet, kärlet långsamt lutas i olika riktningar. be förfarandr upprepas till allt blandat sig väl I fernissan fått den ästundade consistensen. Se later man den stå i stillhet nägra dagar, t den blifvit klar och afhäller det klara från b tensattsen. Denna, utan värma beredda, Co fernissa låter lika väl använda sig både för t och metall. — Åtskilliga pröfvade tvålsorter till bruk i k håll. Tvål för Sidentvätt: 4 finskafven ord tval, något oxgalla, 2 lod honung, 3 lod. pu socker, 12 lod Vened. Terpentin blandas smältes i ett lerkårl öfver lindrig eld, mass gjutes i formar, hvilka böra vara utfordra dem med kläde och som fuktas före utgjutningen. Flacknål för Sitts och Sidentyg: 1 Ti 12 Oxgalla, 3 lod. Vened. Terpertin. Trommsdorphs fläåckkulor: 2 lod Sprit, 4 sinskafven hvit tval, 2 st. äggegulor, 4 lod Ti pertinolja och så mycket Talkjord för att af es hela kunna forma kulor. — Svarta flackku för ättike och vinfläckar: 4 lod hvit tvål, qvintin terpentinolja, 4 qvint. salmiak, färgf. svagt med litet kimrök. — IIvita slackkulor 4 llarts och Fett: 2 lod hvit tvål, 4 lod hvit EF lus, 4 qvint. terpentinolja, sprit så mycket ses behöfves. — Fläckkulor för beck, vax, olja, o slärger; 4 lod hvit tval, 5 qvint. ren pottaska 12 qvint. enbärs-olja. l — Undersökning afsvartfärgadt kläde. Man fu star en kork med en svag lösning af oxalsyra Toch trycker den på kladet. Har ullen indi sgrund, så uppkommer snart en grön olivfärg fläck: men var klädet svartsärgadt med Blåh och victriol, så blir fläcken mörk orangegul. — Greys Mhiskybränneri i Glasgow. Till v nande af Whisky användes korn och hvetema sej omåltad spannmål, Då malten torkas på råä kölnan, så antager densamma af torfröken lu soch smak, hvilken tilldelar bränvinet en ck racteristisk arom. Måskkärlet är helt och hållt saf jern, med en dubbel botten och i midten I hjul som sätter mäskröran i verksamhet. 1 drisvandet af Mäskmaschinen, vattenpumpen d (mäskbrunnen tienar en ångmaschin. Jäsnin