— Red. har blifvit anmodad att i Tidningen ind ymma följande uppsatts, hvilken begäran vi med d eredvillighet esterkomma, då vi ansett de srån so ondon tid efter annan ingångna och i tidningen n öre detta omnämnde klagomälen öfver beskalsen-v eten af från Götbeborg skeppadt Stal, vara afs h datur alt framkalla en förklaring från sabrikant ens sida. I Af de publikationer, som varit synlige i den-s ia Tidning för några månader sedan, säväl som s senom privata meddelanden, äro skäligen känle och spridde och sannolikt ännu i mångenst riska hågkomst de klagomål, hvilka sistl. hösts rån London fördes öfver några härifrän dit i isskeppade partier Brännstäl. bet torde ickess heller hafva sallit ur minnet, hburusom s1 från nämnde plats, medelst beskrisningar af ät-J! skillig art, åt förbällandet sökte gifvas färgen af ett, med berådt mod anlagdt, försök till bedräglig åtkomst af nästans penningar, för att genom dylika hänsyftningar instigera si mena mot tillställarne af det förmenta dådet. Den lika naturliga som nödiga följden af dessa grava anmärkningar var förordnandet af ent noggrann oväldig undersökning af sakens i sammanbang. De omständigheter, som egentligen lades Stålet till last, och på grund hvaraf det underkändes, uppgäfvos vara: falsk packning, rost och ett ölvermatian stort antal af småbitar, A Å I med bunkarne voro till större delen uppfyllde. Af den undersökning, som omsiderj ägt rum med det först öfverkomna och underkända partiet — det vetterligen enda af de flere ölverklagade, som hitintills varit föremal för dylik åtgärd och för recomventions anspråk — bar resultatet utfallit, väl icke till Stalets synnerliga favör, dock mycket mildrande de intryck, hvarunder saken först emottogs och bekanitgjogles. Den soregisna falska packningen — — hvilken rätteligen ej torde kunna öfversättas med annat än: underslef i vigt — har nemli-! gen dervid icke funnits spår till, och blott en mindre del af partiet har ansedts behäftad med de öfrige felaktigheterne. Då de stämplar, hvaraf berörde undersöksa partje utgöras, tillhöra en association, hvars slodgacke ansamule i det allmänna och af alder hända respoktagititel säkerligen skola, i den vältänkandes Ögoll, frikalla den från misstankan alt vilja melera sig med saker af den lumpna beskaffenbet, hvarom här emedlertid icke saknats insinuationer, kunde, utan synnerlig vada för följderne, hela affairen måhända hafva lemnats ät förgätenheten. Men för alt ej genom slillatigandet lemna fart ät de ofördelaktiga omdömen, som kommit i omlopp, har Tillverkaren af Stälet anmodat undertecknad — dess härvarande agent och på samma gang försäljare af den condemnerade varan — att offentligen upplysa de orsaker, hsarunder förenämnde selaktigheter må anses hafva tillkommit. I afseende på den Stålet förevitade rostigheten, kan nägra rimligare anledningar dertill icke antagas, än att dels inpackningen ej sällan sosörsigtigt nog) bedrilvits under bar himmel, oansedt tillstötande snö och regn, hvaraf vällats en besuktning vid bitarnes sammanlägganing. som sannolikt är förnämsta orsaken till den anmärkta starka oxidationen eller rosiningen, dels möjligen deraf att Glarelsven vid sina floden stigit upp i en af Brukets vid stranden belägna jernbodar, samt dels ock måhända der af att vid de, genom förlidet ars laga vattenstånd i Claran, ytterligt försvårade transporterne — hvarvid man ej sällan nödgades urlasta och på flottor föra essecterne öfver grund, dem båtarne icke kunde passera — nägon oaktsam het af båtsolket vid ett eller annat sådant till fälle kunnat äga rum, hvarigenom vattnet kom mit i beröring med eller inträngt i bunkarne — Alla dessa menliga orsaker komma naturligtvis att för framtiden med all möjlig omsorg före bygga. Hvad åter beträffar Stålets afslaende mindre bitar, lärer detta hafva skett för att s mycket säkrare uroch fränskilja de jerntågio delar, som, genom ämnesjernets ojemnbet elle mindre lyckad bränning, ej sällan förekomm vid all stälberedning. — Sjelsva bunkarnes forn indicerar ock, alt en ej obetvdlig quantilet a smärre bitar måste finnas tillhanda, för at fylla den runda kaviteten och uppjemna vigtei till ett accurat centner. Och da hvarken vrå keri-stadgar eller förut vunnen erfarenhet lem nat ledning för, huru stort mått af smärre bi tar skulle såsom handelsvara gillas eller ogil