Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1844, sida 2

på henne, sägande: Mary milt barn, mill ö skade barn! Mary höjde sig upp, tårar darrade i he nes ögon, de smätäcka läpparne skälfde, m likväl förmådde hon säga med stadig röst: Tillstå, Noöl, att ni talar så till mig derför att ni finner mig för fri, för tillgifven, in sannt? Ni hyser ingen aktning för mig?! —— —— (Forisätinin HURU pET GAR TILL ATT ETABLERA SIG 1 ODESS Odessa var för icke så lång tid tillbaka beka för sina smutsiga gator. Detta dess smutsi tillstånd framkallade följande satiriska bild m öfverskriften : Huru det gär till att etablera s i Odessa ! En just ankommande sransos står en gata ända till knän i smutsen, och ropa Je me fixe ici! — NAPOLEONS HJERTA. Under denna rubr meddelar en engelsk journal följande: Stra efter Napoleons död uttogs hans hjerta ur krof pen för att bevaras. Den engelske läkaren, so hade fatt sig denna dyrbara organ anförtrod hade lagt den i ett stort med vatten uppfyl bäcken, ställt 2 brinnande vaxljus bredvi och derpå gätt till sängs. Men bekymmret få den honom anförtrodda klenoden unnade he nom ingen ro. När han nu i hallvaket til s:ånd lig på sin säng, förnam han ett sak buller, straxt derpå ett plaskande i vattne och ändtligen ljudet af ett på gollvet springar de föremål. Han reste sig upp och varsebl en stor ratta, som höll på att släpa Kjesarer hjerta i sitt hål. Några minuter till, och d hjerta, som icke kunde förnöjas med herravi det öfver Europa, skulle blifvit en råttas byt