Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1844, sida 2

många slads-och marknadsresorna, och en minsk. ning af de manga oordningar, som med dessa ärc förenade. Utdrag af Hr Lots-Direktörens till SjöförsversDepartementet ingilne berättelse om dess i Augusti månad sistl. ar förrättade Inspektionsresa i Södra och Vestra Lots-Distrikten, daterad den 9 Nov. 4843. Trenne fyrar: Falsterbo, Kullen och Morups Tånge , hvarmed byggnadsarbetet fortgick under besöket vid dessa ställen, hafva, då berättelsen nedskress, i allo blifvit särdige. Så väl Lentillefyren vid Falsterbo, hvilken i Augusti månad redan var i full gång, som fyren vid Morup, hvilken tändes den 4 Nov., motsvara fullt sina ändamål och lemna icke någon billig önskan ofrig. Den förra lyren, som har ett briljant sken, synes, efter flera öfverensstämmande berättelser; på 5 a 6 mils afstand och dess ljus är starkt nog alt genomtränga smålt regndugg, äfvensom lätta dimmor, hvilka senare isynnerhet sormentes sorlaga skenet al den lörut varande ssenkolsfyren. Åfven Kullens nya fyr skall utan tvifvel blifva af största nytta för de sjöfarande. De sex större fyrar, som för närvarande finnas långs Svenska kusten af Katteget, nemligen från höjden af Wåderoarne till Helsingor, bilda ett sammanflytande sken, hvilket i sigtbart väder synes oafbrutet på hela denna sträcka å ett afstånd af 2 till 6 a 8 mil från kusten och böra med nåson uppmärksamhet säkert leda de sjöfarande, oberoende af Danska fyrarne, genom detta krängliga farvatten, helst de Svenska fyrarne, med undantag af Winga och Nidingens, alla äro af första klassens och till sin intensitet flerdubbelt starkare än de motliggande Danska. Man vågar således tro, att fyrväsendet i denna del af riket nalt en fulländning, hvaruti intet annat återstår, för all vara komplett, än syrarnes å Nidingen förändring från stenkolstill reverbereller lentille-fyrar. be få strandningshändelser, som inträffat sedan fyrarne a Winga, Hållö och Morups Tange tändes, synas påtagligen vara föranledda al misstag om dessa fyrar och saknad kännedom. al deras tillvaro. i I Distrikt-Chessen och kapitenen Byströms nårvaro blef tjenligaste stället för en syrs anläggande a norra udden af Öland utsedt; och detta befanns vara a en af de små öar, som bilda och innesluta den stora Grankulla-fjärden. benna lilla o företer en fast grund för tornets uppförande, en god hamn och landningsplats och ett sjelfständigt läge i osrigzt, samt lemnar den friaste ulsigt inåt Jungfrun nordvestvart, i Calmarsund och ostvart at Gottland, som kan erhallas på hela den delen af Öland. kapiten Byström har fit sig uppdraget all uppgöra ritning till ett fyrtorn samt kostnadsförslag. Det å Calmar varf beställda fyrskeppet var vid besöket derstådes redan under arbete och rapport har sedan ingält alt detsamma är uppspantadt och fårdiat att undergå första besigtningen. Virket dertill var utmärkt torrt och godt. Beträffande Lotsvåsendet, så lemnade Hr LotsDirehtörens korta tid icke tillfälle till en närmare inspektering af Lotsstationerna; men materialier hafva icke dessmindre, å alla de besökta ställena, efter bästa formaga, blifvit samlade, för att iahttagas vid utarbetande af ett nytt Totsreglemente. Flere atgärder äro de sednare hren vidtagne till ordningens befrämjande inom lotspersonalen och den påpasslighet, som for sjö-! artens befrämjande erfordras. Ivenne bojar I wo anskallade och utlagde i inloppen till Gothieborg och Calmar samt a flera andra ställen , i LU stället för förut befintlige prickar och der, hvarst anledningar soresunnits till något for Sjöfarens bästa och Lolsverkels förkolran, har intet sli vit urakllatet. be hästiza stormar, som rasat istlidne höst, åtföljde al tjocka samt sbarka j: trommar hafva det oaktadt föranledt till många keppsbrolt: men under sådane omständigheter! innes intet tänkbart medel att förekomma olyckor. (Sv. St. 1.) Ä ö Slats-Rådet, som i 4 4 icke, i den ordning 39 och I 0 22. Begeringslormen stadga och förmå, funnit ( N. 4. Å 122. . — —