Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1844, sida 2

och de det offentliga lugnet hotande symptomer de innebära. Pärskammarens adress innehöll, som bekant är, en allusion på denna reSa, och derpå svarande Könungen indirect, att lagens välde var grundadt i det inre, sactio. nerna besegrade och deras demonstrationer skulle blott tjena till att bekräfta deras vanmakt. Ett par af Legitimisternas organer bland pressen, Gazette de France och Quotidienne ha redan satt känna regeringens vrede. Besues geranter äro dömda af Assisdomstolen i Paris, . den för Gazette de France tll 2 ars fängelse oen 6000 hrs böter och den för Quotidienne till 4 ars fängelse och 8000 Frs böter. Anklagelsen gick ut på smådelse af konungens perÅSon, angrepp på regeringens form och princip I samt ägvelse till bat mot densamma. ä Ilanoveranske och Sardinska sändebuden skola giFhit den bestämdaste dementi åt det ryklet alt Ulerlizen af Bordeaux inbjudits iill deras suverdners hos. Regerinzen har i striden emellan hlerus och , Universitetet börjat visat så pass allvar, alt den lotit lägga beslag på en af en andlig sorsattad broschyr. ben bekanie General-konsuln i Barcelona, Ilr lesseps, kommer med det första att aterkallas fran sin post, en concession den franska regeringen 2or den engelska, som för länere tid . tillbaka begärt hans aflägsnande. Å Gula febern rasar i St Pierre på Martiq nique. i ENGLAND. London den 42 Januari. Domstolen Queens Bench i Dublin öppnades högtidligt den 44 till den såkallade S:t llilariusterminen, som slutar den 51 Januari; likväl hade Oconnellska prosessen ännu iche förevarit vid postens asgang. De anklagades advokater säges vilja skaffa sina klienter ännu längre uppskof genom att inga Fun domstolen med en ansökan det Recorder i Dublin, Hr Shaw, matte åläggas cumplettera Jukrymannalistan med namnen på 27 vålqvalisicerade äkatholiker, som påstå sig lelas der. Reporters, Sisom man i Ensgland kallar de referenter tidÅningsredactionerna halla vid Parlamentssessioner, solkmöten, elc., halva, i anledning deraf. att flere bland dem instämts att vittna mot Repealers, hallit ett möte i Dublin, der de beslutat Pprotesltera deremot att man tvingar en reporter säåatt emot sin vilja aflagg viltnesmal, emedan derigenom deras neutralitet oel, anseende hos publiken lider skada. — hatholikernas utstrykande ur Jurymannalistan synes komma att bära bittra frukter for regeringen. Ålla katholska menigheter i Irland pastas skola votera adresser, dylika med den som skall uppsättas af den General-församling, som katholikerna den 43 homma att halla i Dublin, och som man har all anledning att förmoda blir utomordentlist talrikt besökt. (Napoleons bodel Sir Hudson Lowe är kallad till rakenskap för sina gerningar inför en högre domare. Ian doz af en slagatlack den 10. Nu vill man ur säker källa veta, alt den som i mördade ansedde Öfverste Stoddard, fast strängt bevakad ännu är vid lif i Bochara, der ban är sysselsatt med att exercera chanens trupper. Ilans olyckskamrat, kapten Conolly , skall verkligen vara död, men ovisst huru, mördad eller en naturlig död. I SPANIEN. Iadrid den 5 Jan. Inom Ministeren råder stor oenizhet. Mazarredo skall anhallit om sitt afsked, och General Narvaez skall i conseljen förklarat sig ärna göra det samma, så framt misteren envisades att vilja upplösa Cortes före början af Mars. conseljpresidenten Gonzales Bravo har Exregentinnan Maria Christina mot sig, som, bårande gammalt aeg till honom för de skarpa sanningar hon fatt höra i en af honom förr redigerad tidning, lär förklarat sig icke vilja återvända till Madrid förr än Gonzales Bravo blifvit skild fran sin post. — General Leymerie, l. d. Guvernör i Madrid, skall blifvit arresterad, men orsaken är obekant. En Baron v, Meers adjutant ligger i Madrid och vintar på Drottningens bekräftelse på de capilnlationsvilkor, som äro ingangne emellan Amettlar osh v. Veer. Deras husvudsakliga innehall är soljande: Nationalgardisterna få med föll amnesti efter asle:nnandet af deras vapen atervända till deras hemort. Soldaterna skola införlifvas med deras regementer, sedan de ock aflemnat sina vapen. Anförare och ossicerare skola förses med pass till Frankrike eller deras hemort och afvakta regeringens bestämmelser. Slutligen skola de till regeringens nytta consiscerade, Insurgenterna tillhöriga, gods aterställas deras ägare. Senast troddes Åock dessa vilkor somima att undgå en betydlig modisication, enedan de för absolutism böjda maglinnehafLatie anse dem som fornärmande för kronans ärdighet, ehuru, troligtvis, dess inpehafverska, len 43 åriga Drottningen härvid icke har ett rd alt säga, ulan endast fir skrifva under vad som sorelägges henne och inför solet bära skulden för ministrarnes missgernin