Alla de sorgliga skiften den numera aslidne Prestmannen Carl Gustaf Lindblom i tiden osverlefvat äro nogsamt kände för de fleste af tidningens härvarande läsare. Hoppet, som förespeglade honom, att en gång här i lifvet få ett hem och en tarflig utkomst för sig och sin talrika familj, följde honom till grafven, och han har uppnatt ett mål der inga stormar och skiften finnas, — men en efterlemnad maka med många barn, i det största armod är så mycket beklagansvärdare. kn insamling för denna i hög grad behöfvande familj, har öppnats, och de, hvilka icke träffats, men af medlidande och menniskokärlek önska bidraga med en skärf, hasva tillfälle att i Herr N. J. Gumperts Boklåda antekna sine bidrag å en der till detta ändamal nedlagd lista.