Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1844, sida 3

föremål tages i betraktande: Vid de priser. som de ofrannämnda åren voro gällande a sådana lifsmedel, som uteslutande äro alster af den europeiska agricultur-industrien, såsom spanmal, kött, grönsaker. ägg. smör, ost. öl, etc. kan summan, som årligen erfordras för engelska nationens nödtorstiga uppehålle-upp-katta, till mergän 300 M. Alla dessa artiklar äro nu 20 å 1239), billigare än då. i följd hvaraf nu 60 a So0 Mill. erfordras arligen mindre ån under deana period sör nationens. ur agricultur-producter bestående nödtorfti-a uppehälle. Huru riktig än den satsen må vara, att. när godt köp är a lifsmedel, andra föremal consumeras i mycket större scala, så kan ändå icke detta öfvershott uppga till So mill. . ty vore förhallandet sa, då skulle hela vår manufuctur-industri icke engang fårsla för nationens behbof. Men har man nagonsin betviflat detta sactum. neml. ju lättre priser a lifsmedel desto större förbrukning af andra artiklar, sa maste man nu klart och tydligt öfvertygas derom, ty den inhemska förbrukningen af alla föremal har sedan år och dag starkt tilltagit och nu uppnatt ett kanhända aldrig tillförene kändt omfång. hvartin orsakerna endast och allenast äro att söka i det bättre läge, hvari medelklasserne och det lägre folket befiuna sig i följd af tillräcklig sysselsättniug, goda arbetslöner och billiga priser a lifsmedel. Det faller af sig sjelf att inga officiella statistiska uppgifter Funna existera öfser penniugvardet uf en i denna grad ökad förbrukning af fubriksoch lyxartiklar; på höft tilltro vi oss kunna anslå det till 20 mill. S. per år. kvilken summa dock snarare torde underån öfverstiga den rätta. Men oriktigt skulle det vara. om man ville anföra nedsattningen i värdet å lifsmedel och upphörandet af de extravaganta speculationerna deri såsom uteslutande . orsaker till denna stockning i peuningerörelsen. 1 andra vigtiga föremal för handeln och consumtionen har under sistförflutua året icke heller bemärkts någon synnerligen vidsträckt rörelse, och nästan alla artiklar äro att bekomma till mycket lindrigare priser än någonsin tillförene. i följd hvaraf de ock taga mindre penningar i anspråk. Naturligtvis uppstår den frågan, hvarföre, med den säkerhet Englands stora politiska öfvervigt lemnar, användas icke dess öfverflödiga penningar i främmande och aflägsna länder? Vid denna träga har man först och främst att taga i betraktande, att nåstan alla företag, som gå ut på att för lärgre tid nedlägga engelska penningar i de transatlantiska länderna. inskränka sig till odlingen af produkter, ty fabrikater kunua hemma tillverkas för billigare. Men när man nu betraktar Euglands monopollagar. hvilka ännu äro i ständ att vid sämre skördar flera ar igenom hälla lifsmedeln uppe i priser 50 pCt högre än nu. och derigenom för 20 mill. . om året förminska förbrukningen af andra artiklar och föhaktligen äfven värdet a alla transatlantiska produkter, hvem vill då riskera att använda stora capitaler på dessa odlingars utvidgande? Det är nogsamt känat. att. så snart som vära spanmålslagar äro afskaffade, eller till en betydlig del modifierade, och derigenom en oproportionerlig dyrhet icke mer är tänkbar, stora capitaler torde komma att användas på företag i aflägsna länder, syrnerligast i Indien. Så länge nu dessa falska lagar förhindra ett med trygghet förenadt employ för penningar. förlora capitalisterna och penningeverken flera mill. g. om året i räntor, som annars skulle vinnas efter det moderata förhållandet af 5 pCt per anno, och mänga fördelar. som måste uppstä af användandet af ofruktbara capitaler. rik tillgång och goda priser a varor, förstorad export och inländsk förbrukning o. s. v.gå nu äfven förlorade. Enligt denna åsigt är lätt att heräkna det nationen vinner 8 å 10 mill. 2. mindre om året. ön den skulle göra. i fall inga inskränkningar ägde rum i handeln med de nödvändigaste consumtionsartiklarne. Denna summa utgör sjunde delen af landträntan, och det har ofta visats. att en förnuftig täflan med utlänningen alle icke skulle välla landräntans fallande, utan snarare befordra dess stigande. Massan af i hela landet circulerande banknoter har undergatt föga ändring; den bestiger sig ungefär till 35.000. 00 — och dessutom besitter ännu Engelska banken 14. 000.00O0 — Bullion (Guld och Silfver) det största någonsin kända qvantum. hongl. Maj:t har, medelst öppna fullmakter af den 48 sistlidne December, i nåder utnämt: Vid Götha Artilleri-Begemente: till Kapiten, kam