ler Rikets Stånder och Deras Slat--Ulskott, aldrig i verkligheten kontrollerat Ränte-Kammaren, hlefre genom en sådan förändring, ett änau herrligare tillfälle att dölja sanna ställningen med de äldre Statsinkomslernas behållningar i nämnde Kedagöreise-verk. Det egentliga hindret för medzilvandet af Räntekammarens inventering, blef då för alltid undandoljt — ty, att anledningen dertill endast låter sig tänkas vara, en der besindilig brist — är väl numer för hvar och en temligen lältsattligt. Det synes derföre vara besynnerligt nog, alt ell sådant förslag kunnat af Revisorerna tillstyrkas, utan att de derjemie antydde angelåägenheten att kontrollera, hvad som bör i Statsverket finnas och om det der verkligen finnes. Åfven ett annat Stats-Kontorets förslag, har af Revisorerna med tillstyrkande blifvit anmält, nemligen, att Statsverket må öfvertaga samiliga indella lönerna och i stället förse deras innehafvare med penning-löner. Detta är en reform, sonr icke endast skulle lända till financiel nytta för landet och kunde blifva af gemensam ckonomisk fördel för Staten och den enskilde: utan den kunde tillika blifva af en ofantlig politisk och moralisk inflytelse för vårt, genom flera åldre institutioner, men kanske synnerligast genom det såkallade Carl XI:s indelningsverk, (det var som man vet likväl ett ar: från föregående styrelser), i så många stridiga intressen splittrade samhälle. bet är ingen tvifvel underkastadt, att det varit vär embelshierarkis och vår försvarsstyrkas uppställning, såsom af nationen, af dess representanter och på visst sätt äfven al dess. styrelse, oberoende organismer, som försvårat och. ännu försvarar förbättrinzarne i Svenska folkets samhällsskick och bildat Stater i Staten, hvilka skiljande sig från det allmännas högre och vigtigare interessen, blott betraktat sina egna, och derföre anslutit sig till hvarje system, som lofvade eller gaf dem skydd, utan afseende på dettas öfriga nytta eller skada för hela folkets rätt. och väl. En sådan åtgärd som den nu söreslagna, skulle nödvändigt snart efterföljas af boställsjordens och kronogodsens afyttring, hvarigenom! antalet och styrkan af den sjellägande jordbrukande klassen skulle ökas: och genom den direkta aflöningen från Staten, om denna under: sann, laglix ansvarighet förvaltades, skulle emhelsmännen, militären, ja sjelfva presterskapet, lörsättas i en ställning af ömsesidiga pligter, beroende och rättigheter , till hela folket. be förenklingar i förvaltning och de fördelar för lolkels enonomi, som en sådan förändring dessutom erbjöd, låta sig äfven lätt förutses. Men — när skall väl dylika genomgripande reformer bär: kunna åstadkommas, under en styrelse som så I litet uppfattar det allmännas behof och som idheligen visar sig framför allt tänka på sina egna, ögonblickliga och besynnerligt ändock så ila beräknade fördelar. Ibland de saker som, icke för nyheten, men ör det allt oftare förekommande bruket, synes örtjena en större uppmärksamhet, är det velertagna sättet att då domsager blifva lediz ,! dereda deputationer som hitkomma. för att hos! konungen förorda den eller den sökande. Att I lessa deputationer emottagas och hugnas med tdiga svar, under det att Oombuden för hela veriges Bondestånd vägras alt andraga sina anelägenheter, och de som blifvit anmodade alt. llemna petitioner af flera tusende Svenske män fvisas all ingifva dessa till ett Collegium, kar fter hvad man så långe sedt, icke finnas beynnerliet; ty — drissjadren till ett sådant handnessätt, är icke numer oförklarligt. beremot r anmärkningsvårdt, att då a högre ort sådaa deputationer emottagas, man icke åtminstone nderrättar sig om de deputerades behörighet — m de blilvit af menigheterna verklizen utseda, och om menigheterna dervid kändt deras ppårag eller uttalat en ofvertygelse. liär skall vligen till och med händt, att icke endast en vlik Häradshöfding Kandidats peltitionärer från rten, aldeles ej varit genom menigheterna antodade att underskrifva petitionen, utan äfven, to då några af dem, efter underskrifvandet, ngrat sig och ej velat hitresa, man dopt andra I deras namn, för att här i underdaniehet resentera sig, såsom de verklige deputerade. Huru går det i Gotha land med bildandet af e. genom Konzl Förordning anbefallda Sockennader? Här i Stackholnm är ändtligen Stadsbma-len vald och i Upsala Län har den redan ådt i verksamhet; men i Stockholms Län, skall inan en sång lamishofdingen utsatt valen Il desamma. M ———— — — — — — — ——