Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1843, sida 1

allär ä är forrydskammarend, tillwiskade han mig sakta, amen latom oss 2 hålla oss tysta. Lägg ert öra till vid denna sidan, jag skall göra sa här.o Sedan vi tillbragt en Miten stund i denna ställning, förnummo vi utifrån ett högljudt samtal, ur hvars sammanhang vi inhemtade alt man sökte oss. aäDe voro ltrev, sade en stämma, avi sågo dem aå förbi oss i skogen och den ni söken var bland dem.-v Nearotto vinhade miz till sig vid dessa ord: sakta smög jag mig till honom. Der var samtalet högljuddare och lifizare. aTusen piaster har den ganne Sebellico utlosvat åt den som fångar honum lesvandes, hörde vi tydligt sägas. Rosteraa förlorade sig derypå högre upp. aäNn äro de derupper, hviskade VNegrotto, aman håller er for Horatios mördare. jag darrade i alla lemmar och mitt blod rullade feberaktigt genom ådrorna. En god timma förblefvo vi i vart gömställe; derpå sade Nezrotto: charan är förbi, spejarne åro gangne sin kos och skola icke mer genera oss. hlif emellertid här, jag vill först se efter om vi äro fullkomligt säkra, och då ropar jag er. Han kröp derpa samma trånga väg tillbaka som vi kommit. Snart hörde jag honom ropa: aSennor Franzesco! kom ut, luften är ren och faran är öfverständen.o Jag steg fram ur gomstäliet och aick till honom. Iriumsferande viste han mig, huru vid foten af berget våra förfoljare åter bestego deras hästar och tralvade derifran. eNu hafva vi ingen ting mer att fruktan, sade Negrotto, coch mot aftonen kommer väl Pigalli. vill ni nu taga er en middagslur, så vänd med vd