Rikets ÅSt:irs Herrar ROVvisorers granskning af Statsverket. (Ur Dagligt Allehanda.) wu Fortsättning). (Debatten i frågan om den s. k. Grundfonden samt Tull: och andra extraordinarie bevillningars ingående direkte till Riksgälds-Kontoret.) Herr Biskop Agardh yttrade, att, då i 64 2. Reg. F. bestämmer det ifrågavarande Statsmedel skulle förblifva under Konungens disposition och detta hittills så blifvit förstådt, att de skulle ingå till Stats-Kontoret, borde väl en förändring bäruti rättast tillvägabringas genom en förklaring och närmare bestämmande af ofvannämnde 64 2. Och som 83 2. Reg. Formen stadgar, att alla förklaringar af Grundlagarna böra behandlas på samma sätt, som förslag till förändringar deruti, så borde densamma helst tillvägabringas på det sätt och i den ordning Grundlagen i sådant fall föreskrifver. Häruti instämde Hr Prosten Billingdahl. IUr Stjerngranat förenade sig äfven med Hr Biskop Agardh samt tillade, att Riksgälds-Kontoret, hvars inrättande ägt rum för befattning med liqviderande af Rikets gåld, ej varit assedt till Uppbordsverk, såsom det efter ifrågavarande förslag skulle blifva; och hvad räkenskaperne beträffade, kunde Hr Stjerngranat ej finna hvarföre de skulle blifva tydligare om de fördes i Riksgälds-Kontoret i stället för i Stats-Kontoret. llerr Frih. Hamilton bad om ursägt för det ban ännu en gång afbröt diskussionen, men då grundlagsenligheten af det väckta förslaget nu blifvit bestridd i stöd af 64 2. Reg. F., och det vore UIr Frib:s pligt såsom Ordförande att i första rummet tillse, det Grundlagens helgd ej under härvarande öfverläggningar trädes för nära, ansåg Ir Frih. sin skyldighet vara att uttala sin tanka i detta ämne. Frägan syntes dock Herr Frih. besvarad, om man blott vill läsa den citerade 3. till slut, ty der står att samtelige Rikets inkomster skola vara under Konungens disposition att till de af Rikets Sländer pröfvade behof och efter den upprättade Staten anordnas. Da härmed, så vida Grundlagen skall vara en sanning, ej kan förstås annat, än att de inflytande Statsmedlen skola af Konungen disponeras inom de bestämda Anslagssummorne, och det ej kunde synas Hr Friherren tänkbart, att R. S:s Fullmägtige skulle våga neka att utbetala dessa af deras Principaler bestämde summor, så kunde Hr Friherren ej finna annat, än att Konungens rätt i detta fall blifver lika oinkräktad, om samtelige de extra ordinarie Statsinkomsterne inflyta till Riksgälds-Kontoret som den hittills varit det, då den så kallade allmänna bevillningen dit ingått, jutan alt man någonsin hört omtalas något försök af Fullmägtige att inskränka Konungens dispositionsrått af den utaf Ständerne bestämda Statsfyllnadssumman. Uti Riksstaten äro äfven medel anslagne till sådane bebof, som ej kunna vid en Riksdag sörutses. Dertill äro bestämda Extra ufgistsmedlen, Anslaget för oförutsedda Nilitärbehof, besparingarne inom Titlarne och slutligen de bestämda kreditiven. Inom Anslags-Titlarne och desse summor utöfvar konungen sin höga dispositionsrätt enligt grundlagen, och inverkar derpå i ingen mon stället, hvarifrån medlen utbetalas. AAA —— —