Sällskapet Par Bricol firade i går sin högtidsdag, till deltagande hvari Länets Hösding, Generalen m. m. Grefve Löwenhjelm blifvit inbjuden. Vid proponerandet af hans skål afsjöngos följande för tillfället författade versar: Var helsad Höfding! i vårt glada tempel (En sansad glädjes —), fri från öfverdad — Der dygd och snillc böra ge exempel, Hur barnen kunna vinna Fadrens nåd. Sen dagens tunga möda tryckt sin stämpel På rynkad panna, här vi plåga räd: Med fria vingar och på molnfri bana. Vi söka ljuset och till glädje mana. Så är vär sed — och vänskap år vår borgen, Att vårt förbund skall iysande bestå, Om ock en Mäster Olof uti korgen Förkunnat anathem för Bacchi små, Af gamla Mythen, som förskingrat sorgen I seklers flygt, vi likväl lärdom få: Och hälla eld på Sagans offerställen Till ljus och värma uti norrskens-qvållen. Den är oss kär, som handlar, vill och tänker Som Kungens och tillika Folkets man; Som lagens bud en rättvis hyllning skänker, Och söker bistånd af hvar redlig man. En eklöfskrans förmer än stjernan blänker — Hon är en gnista efter Solens spann, Som bländande i snabba högtidsstunder Ses ila fram, för att till sist gå under —. Alltså vi hylle Dig som Jarl, härinne Fullkomligt trygga vid Ditt hjertelag: Uti vårt skämt Du också allvar finne: Ett ädelt syfte i hvart företag! Som tända lampan, hvarje hjerta brinne För Kung och fosterland — Dig till behag —: Må Du med oss sc ljusets stjerna pryda Den värdare, som vet att Sanning tyda.