Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1843, sida 2

— ————— — Techniska underrättelser, af Carl Palmstedt. I. Murtegel af utmarkt lätthet, till begagnande vid murning af hvalf ochi flere andra bygonadshonstruklioner. Uti den berättelse om Chalmersha Slöjd-Shoans arbeten under det sorslutna läsdrei, som ag vid Hamenstilllsallet den 2 sistl. Maj uppläste, hade jag lemnat ett utdrag ur Herr Prosssor Ehrenbergs i Berlin ashandling: om det som kork på vatten simmande, af Creher och Romare begagnade murteglet, dess nytta, latla eftergörande och uti Tyskland i rikt mått för handen varande materialet dertill. Som utIraget af sorenämde ashandling jemte åtskilliga andra underrättelser, snart lärer blifva annorstädes allmängjorda, har jag trott mig nu böra meddela endast det som torde kunna vara af nytta att här på orten blisfva kändt. Under mitt vistande i Belin nästlidne sommar, hade jag tillfälle hos Herr Professor Ehrenberg få se och erhålla prof af den der funna såkallade infusorieleran Unsusorien Thon) det är en ovanligt lätt lera, som innehåller sammanhopade skal af sakallade infusionsdjur. Denna jordart är, der den i Berlin blifvit noss uppgräfd, af silfvergra färg, men sedan den fatt torka gråhvit, liknande piplera till färgen. Jag såg af saådan lera tillverkadt, prandt tegel, en liten byst, en urna och tvenne Såkallade Gommer, hvilka sednare produkter voro af en utomordentlig finhet och lätthet samt af ljust gulrord färg. Teglel hade undergatt bränning både på vanligt sätt och i postlinsugn. bet förra hade på ytan ett jemt, fint utseende och gulröd färg ; det i postlinsugn brända var deremot mörktbrunrödt. hade obetydligt krympt, men icke det minsta kastat sig. nfusorieleran innehåller foslorjern, som gör att vissa punkter i teglet smälta, men den öfriga massan är osmältbar i starkaste hetta. Lermassan, nyss upptagen, är ganska bildbar) plastisk). Sedan hon sått torka, kan hon blandas med vanlig tegellera och vatten samt formas till tegel; som brännes i ugn, men bör der icke komma i beröring med kol eller aska, i hvilket fall de något smälta samman, annars blifva de oförändrade och af en förundransvärd lätthet. — Prof. Ehrenberg berättade, att han genom forskning tror sig hafva funnit den utomordentligt lätta kupolen på S:t Sophias Moske i Constantinopel vara bygd af sådant tegel, hvilket med så stor omsorg blifvit utvaldt, att hvarje sten är märkt med stämpel (asiegelo). Kupolen stod i 400 är, då den af eu jordbäfnimg till en del förstördes. Nu har Prof. Ehrenberg utverkat en anmodan till Kongl. Preussiska Ministern i Constantinopel, att anskaffa och sända till Berlin några sådana tegelstenar, som förmodas vara gjorda af infusorie lera. ij Vid grundgräfningen till det nya Konst Museum i Berlin, som är under byggnad och beläget midtför det äldres Östra facad, har man funnit ett lager af den förenämnda infusoireleran, hvilken blifvit använd till murtegel. Chefen for denna byggnad, Herr Hoffman, hade den godheten lemna mig prof al så väl leran, som det deraf slagna och sedan brända teglet, gjordt af 4 mått inf. lera och 4 mått vanligt segeller. Detta tegel flyter icke på vatten: En sådan tegelsten, 40 14 verktum lång, 5 t. bred och 2 14 t. hög, väser 4 d4Ö5 !3 log svensk v. w., hvaremot en vanlig, dermed jemforg mursten af nära lika dimensioner, har en vigt — 7 14 lod. Skilnaden i vigt, utgör 3 c 7 34 lod, och är således, som man finner, ganska betydlig. be nu omnämnda, latta murstenarne hafva med största fördel blifvit använda till hvalfsten uti den nya byggnaden för Konst-Museum i Berlin. Man beklagar, alt förrådet af den lätta leran varit otillräckligt sor behofvet af sådan hvalssten. Väl finnes betydliga förråd af denna lera under de byggnader i trakten, som omgifva stränderne af floden Spree; men dessa byggnader kunna, som man lätt inser, icke rubbas för lerans borttagande, saledes skulle blott nedrifning af sådana hus eller ombyggnad, lemna tillfälle för samlande af leran: hon är dock eftersökt och funnen äfven utom Staden. Då det, som bekant, är af vigt, att så mycket som möjligt sammansätta hvalf af den lätthet, som, förenad med behörig fasthet, kan upnås, vore det af stort värde, alt äfven här i Sverige finna och använda den lätta lerart, hvilken med afseende på det techniska använ