Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1843, sida 1

— — —gpt————————— ————ay (— med en gäng, att, som en ond skolmästare, slå sin underlydande på fingrarne, just som denne ville smekande vidröra en ung blomstrande flickas glödande kinder. Den härigenom förhindrade ömma klappen förvandlade sig nu till ett allvarsamt bakslag på mentorns kind. Följden häraf blef nu ett slagsmål, i hvilket Isidor fick öfvermakten, men den besegrade svor i sitt hjerta att eftertryckligt hämnas. I denna sinnesstämning anlände do till Madrid, togo in i förutnämde kloster, men begagnade olika celler då de ej kunde srisvas tillsammans. Oaktadt denna skilsmässa fortfor likväl Sylvester att så mycket som möjligt förvalla sitt uppsyningsmannaemhbete. Han ingaf genast en hämdfull blagoberättelse till priorn. Men de följande dagarne lemnade intet nytt giftstofft åt hans penna, emedan !sidor, sysselsatt med utarbetandet af en prediKan, höll sig innesluten i sitt cell, och besteg snart derefter predikstolen. Ryktet om hans talareformaga hade redan sålt före honom och kyrkan var uppfylld af åhörare. Man lofvade sig ett mästerverk. Den eller ryktet sikande sransiskanaren var äfven beredd på att ej bedraga deras förhoppningar. Med den skönaste hållning beträdde han predikstolen och begynte sin predikan. Men knappt hade han i fem minuter, genom det melodiska ljudet af sin röst, förtjust sina åhörare, då han hastigt med förvandlad ansigtsfärg förlorade tråden af sitt tal, och stammande ej mera visste hvad han ville säga. Så ulur all fattning bragte honom anblicken af den sköna hertiginnan af Gerona, hvilken