Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1843, sida 2

Flera följande dagar besökte jag Fanny Warton; snart beslöt hon sin afresa, och jag äfven min, som skulle ske något sednare. leende räckte hon mig vid afskedet porträttet, hvilket jag visade Er, och sade: Två gäånger läl jag måla mig och likval såg målaren hvarje gång endast en mask. I detta ögonblick bär redan ett skepp henne till Amerika, och alla fabler om den lefrande dlåödskallen med silfvermasken borde numera taga slut. betta åtminstone är min önskan, sade min följeslagare, om jag blow hade tid att ösverlemna denna historia åt offentligheten! — men jag måste resa, kanske Ni af vänskap för en obekant har den godheten all ataga Er denna kommission. — Lef väll — Den främmande: flögsnade sig med hastiga steg, men jag skyndade hem oeh nedskref dessa rader, (Slut). — -t—