Je förvaltande-xerken, icke stricker sis till annat än blott det, som ansläs. Om suledes Rikots Ständer säga: vi anshv till Stalsverket ar rallmedlen, 2 millioner; af Posimedlen 200,000 ndr; af Charle kizillate medlen 100,900 Rdr; af Bränvins-berMillninzen 600 Rir, o. 5. v. men ej mera; och på det icke mera må till statsverket aremnas, och der onödigtvis i kassa hållas under en Uma redovisnings tid, hvarunder ofta Riksvälds-Kontoret om ste uthbetala räntor sar motsvarande lanta summan, 84 skola alla Tull-postChartZ-Sigillatee och bBränvinsmedlen direkte inbetalas till nämnde khovtor, och de till Statsverkel af oss cnsiaqna beloppen derifrån aslemnas till Stats Kontoret; sa ar ett sidant kikets Cländers förfarande iche endast lagenligt, utan högst omtänksamt för de skaltdrounnde och för den goda oråningen inom redonårrisevorken: emedan icke allenasi oc betydande rinteposter besparas sor R onforet, som eljest. maste gencm allmenna Nill-inaens förhöjning ufgåöras, ulan äfven hhtrollerna pr Stals-Verket bliftea mindre inhladle och försvarade, än da det belastas öksrskotts-medlen å dessa belvdlia statsrader, hvilka sedan skola tilll Riå ds-Konoret i alla fall öfverlemnasMeärden innebär tillika en annan. vietibesparniag sor de skattdragande; ty som pitscttdskontoret uppbär dirokle dessa stora inkomst-lillar, liksom det nu emottager den -Alnvoma bevillninaen, kumia Rikets ständer, utan att befara brist för Stats verket. nedsätta Skatterna, senom en förhöjd beräkning af inkomsl-lillarna i allmänhet och af de ctra-ordinarie i synnerhet; saml organisera Rih sgålUdS-Konioreis örelse så, atbnämnde Kontor, ehvad dessa inhornsler hullt uten efter berakning eller icke, iIki! alllid syller Statsverkets Anslag. Sdant det i hbiks-S:talen förutsättes, Ett sedunt arftangemeni, skulle lemna qvar i folkets sickor och i allmänna rörelsen, de millions-öfverskotten sem nu alltid joga römtelösa I Röntekammaren, och nästan förbliva oredovisade ander 20 månaders tid. Och hvarföre skulle väl deita stex till vinnande af besparing, ordning och Kontroll, så ifrigt molarbelas? f sanning, det är omöjligt alt inse, så vida det icke möjligen faller sig litet svart, att redovisa den s. k. Reseryfonden och Ölverskottsnsedlen, på en och samma såna; men om si ir, synes deraf yulerlizare viaten af den så ofta yrkade: Rante-Kammarens inventering , samtidigt med alla Statsverkets öfriga hassors! I anledning af de olika ourlamntn man sett och hört öfver Panko-Styrelsens idingna steg, att i likhet med hvad som al densamma gjordes, för att bereda Banken till den ar 1825 heslutade mynibestänmingen och framtida in-och nivedlingen af sina sedlar, vu upphepa sillver emot förskott ar sedlar, synes man böra göra sia väl reda för en del dermed sammanhang ägande förhållanden, innan man ogillar detsamma eller sätter det tillbaka för den visserligen äfven användbara, men i vissa alseenden kanske för nationen mindre fördelaktiga utvägeu att eppna ett kreditiv eller sasa Jan på utrikes ort. Det synes som vore del rättast att afse följande omstanåizheler: Sverge är ett land, som sjelf ej producerar tillräckligt ädla metaller för att dermed underpålla en i rörelsen omlöpande eller sasom fond för Bankernas sedebrorelse liegande metallisk mynt-massa. Svensha folket har likväl erfarenhet af beholvet, att för krediamputetsäkerhet sva ett metalliskt mynt, som bestämmer dettas värde: ty utan ett sådanl, skulle alla vården vara underkastade de godtycklisaste vegclingar, inga företag af större omlang kunna beräknas, krediten bliva vacklande genom misstroende till sjelfva förskrifninsarnes framtida valuta, kredit-titerna förkortas, och behosvet af rörelsemedel saledes ännu mera ökas; med ett ord, alla de olägenheter uppkomma, som landet re dan under 60 ar af 400 rönt och som det tvenne gånger med flera uppoffringar nöd: gats till allämn och enskild säkerhet afbjelpa. Nu är det tydligt, att da landet icke år 5 beläget, att genom bandeln de ädla metallern: hunna ditstremma, för att i nya handelvsore tag användas, kan den enskibla handelsrörelset icke finna sin fördel att genom blott ett di rekt utbyte af landets eana produkter emot t ox. silver, införa detta bit. Då, nemlizen, sill ret erbjöds till banken, efter myntvårIlet, skul le onudillizen en sidan infard metall medför den vinst på importioretaget, som om handel hade för sina utskeppade svenska produhta Me f honnes kall an lannn inra I — — — U