FRANKRIKE. aris den 26 Oct. Sedan. nu förhoppninom en förbindelse med Drotning Isabella? ;svunnit för Uertigon af Åumale, påstås all iga uppstått om llertigens förmälning med en ja ster till Konung Ferdinand af Neapel. Her-loy :ens tillärnade besök i Neapel, på ulresan till ve gerien later förmoda något sadant. Ginge nna förmålning i fullbordan, så hblesve Heren sväger till llertiginnan af Berry och onfe till Henrik af Bordeaux. vå Ludvig Philips syster, Prinsessan Adelaide är set umycket sjuklig och man tror henne redan halut uf gjort sitt testamente och deri insatt Prinde af Joinville till sin universalarsvinge. 31 Ryktet om Marskalk Soults snara reträtisrån ät ärerna synes vara en af hans politiska motindare utspridd osanning, hvarat Marskalhen I all ilver söker alt gilva dementi. bi Hvilken dag nästa kamrarnes session komer alt öppnas är ännu icke afgzjordt inomljy inisteren, men den 47 Dec. d. ä. och den ke Januari f. å. äro på forslag. — IIr Lamarre kommer att uppträda som alla de liberafractionernas Candidat till Presidenturen i Jo sputerade kammaren, och då pluraliteten af conservative, af missnöje med Hr Sauzets ; kesidium, äfven torde se sigom efter en an-j n Candidat, så kommer nog srågan om Prela lenturen att föranleda häftiga debatter. n. Såolan Ör de lefvande orientaliska språken ökad mei en lärostol för den allmänna Chisiskan. p Hertigen af Montpensier är återkommen till t Cloud, der Belgiernas konung sartsarande . opehäller sig. ur Oioozaga är hemrest till Madrid, för alt haga i Cortes förhandlingar, men väntas om; Å sex veckor tillbaka till Paris som spans s ubassa or. Vv Bref ur Öran förkenia, alt Abd-el-Kader utN rt en rtazuua mot en med frans nännen alliad stam. General Pedeau ister på all förbja Emiren. På grånsen mot aunis skall uppttas ett stort observationslåger. Parisernationalgardet utvjorues 4850 af 120,000 an, men har nu sammansmält till 58,3556 an. r SLAND. London den 27 oct De sista föreleelserna! leland visa, att. om ock regeringen genom tt inskridande tvingat repealen till en yttre ossamhet och måtta, dess inre intensitet snaare tillän aflagit. Den 235 October öppnaes Dublin Försoningssalen (Conciliation Hall), tt monument af Oconnell och hans patriotika sträfvanden, en stor herrlig byggnad, bestämd Jill församlings ställe för repealassociationen, air hvars cassa dess uppbyggande blifvit bestridt. Åeill presiderade vid högtidligheten, men OConell var dock, som vanligt, dagens hjelte. Selan han förhunnat sin bestämda öfvertygelse Fara alt repealen skulle gå igenom så sramt folket blott höll sia inom laglighetens gränser, kred han till dagens vigtigaste handling, uppäsandet af ett bref från den namnhunnige ParI —— — — kamentsledamoten Smith OBrien, hvari denne illkännagilver sitt tillträde till repeai-arsocialioen samt utförligt utvecklar motiverna för deta sleg. Bland annat yttrar 0 Prien, ati ehumu han icke ville påstå, att ingen handling af regeringen, huru lagstridig den än mände vara, kunde berättiga folket till octist motständ, så år dock det ansvar, hvarmed den belastas som npptärder ett borgarkrig allt for stort, för att dertill taga tsin tillslyckt utan iden alldra yttersta nös. För öfrigt ansåg han i likhet med OConnell den lagliga vägen vara den bästa och säkraste. — Efter uppläsandet af denna skrispyelse föreslog 0 Connell Hr 0 Briens upptagande i associationen, irländska folkets tacksägelsevotum till honom, samt att hvarje parlamentsledamot skulle tillskickas ett aftryck af detta bref och dess innehåll bekantgöras genom anslag å murarne i alla Englands och Skottlands städer. Dessa förslag antogos, hvarpå OConnell högtidlist sorhlarade sig ännu alltid uppfatta repealen under dess nrsprungliga betydelse, insörandet af ett oafhängigt irländskt parlament; genom hvilken förklaring han återtog sitt förra Yttrande alt vilja ätnöja sig med ett sederatist Parlament. — Under sessionens lopp redovisade OConnell för flera till honom insände bidrag till repealsonden, som ständigt ökar sig, hvilket bättre än något annat visar hvad ringa verkan regeringens skräckatgärder utöfvat på repealandan. På det andra i försoningssalen den 24 Oct. hallna motet föreslog OConnell en lörsoningsadress till irländska folket, hvarmed dock icke asses en försoning med de palitiska partierna, hvilka han alla samtligen beteknade som irländska folkets fiender, utan innehåller blott den förklaringen att repealen icke åsyftar katholicismens öfvervigt utan en fullkomlig samvetsfrihet för alla religionslörvandter. — Det tros all en specialdomstol kommer att nedsättas för den O Connellska processen. Bland de advohater som skola uppträda till OConnells försvar befinna sig Hr Sheil och Sir Colman OLouzhlin. son till den numera aflidne General-advokater i Irland under Melbournes Ministere. Den 25 Oct. öppnades i Cardiff den till d Zn ER SE a