Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1843, sida 1

högsta grad oböjlig karakler; med ett ord en man sidan som Försynen stundom skickar för att befrämja dess afsigter med menniskorna: denne man var general Manhes. Genomlar Calabrien från den ena ändan till den andra, från Reggio till Paestum: hvarje individ som äger en dukat eller en jordlapp skall såga er alt det är general Manhes han har att tacka för den lugna besittningen af denna jordlapp och denna dukat. Deremot lorbannas och alskys general Manhes al hvar och en som ingensing äger eller kastar snihna blickar på nästans gods. Vardarelli blef i likhet med andra tvingad alt böja sig under den sörsärlige Prokonsulns jernband. Forseljd från dal till dal, frön skog till skog, från berg till berg, försvarade han sig sleg för steg, men slutligen säg han sig ändå alltid nödsakad att retirera och en vacker dag, rakad riktigt i klämman vid Seylla, var honom ingen annan utsigt öfrig till räddning än att passera sundet, hvilket han ock gjorde och skyndade at! begära tjenst hos Konung Ferdinand. Vardarelli var 20 år, stor, stark och tapper Man begrep väl att man icke borde låta en si dan karl gå, man utnämde honom till sergean vid Sicilianska gardet. Med denna grad och denna ställning var det Vardarelli återkom til Neapel 4815, i Konung Ferdinands följe. Men för en man med Gaötano Vardarellis ka rakter var det en väl underordnad ställning a! tjena som sergeant. Åll den förhoppning ha ägde om befordran, vid en fortsättning af de Il militära banan, inskränkte sig till uppnmaendet : len under-löjtnants grad; en jemmerlig förnops