Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1843, sida 2

Servien, utkallade honom med högljudda bifallsnyss erkänd för ösverhufvud, värstliz burste till rop och helsade honom med enmthusiastiska rop af iesve folkets fader Furst Milosch! likasom för alt godkänna hans officiella utnämning. I hela Servien firades äfven denna nyhet med nåjen och oafbrutna glada fester; visst icke dock af det vanliga slag, som makten — föreskrilver, utan solknojen, folkfester i detta ords skönaste betydelse. kyrkorna kunde knappt rymma den mängd fromma, som skyndade sia att hembära Gud sin tacksägelse för det de blifvit befriade från de otrognas gudlösa slafveri. Skogarne, bergen, fälten genljado flera dagar af glada sånser under accompagnement af krigisk musik, hvarjemte man öfverallt aflossade artilleri-salfvor och oräkneliga boss-skott, kring de upptända glädje-eldarne. Likväl ville Furst Milosch alldeles icke hafva ögonblickets enthusiasm att tacka för den laglisa och rättmätiga makt, han endast tillerkände folket rättizhet att förläna sig. — Derfore blef älven hans första omsorg alt underställa den firman, som förlänade honom ärftlig suveränitet öfver landet, sina landsmäns prosning och godkännande. Som han siledes endast af solket erhöll sin krona, ansåg han det äfven för räflist att uppolfra den endast åt folket och nedlesa den i dess händer, ehuru Ryssland icke ar af samma tanka. (Slut). — —